Fattigdom omöjliggör barnsjukvård i Uganda – endast vart tredje svårt sjukt barn når fram till sjukhuset
Bara en tredjedel av sjuka barn i Uganda som remitteras för svår malaria eller lunginflammation från vårdcentralen når fram till sjukhuset. Dessutom kan det dröja upp till en vecka tills det kommer fram.
Fattigdomen omöjliggör sjukvård av den typ som låginkomstländer nu på vår inrådan försöker driva, säger Stefan Peterson från Karolinska Institutet om sin studie i dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Lancet.
Sjukvårdsorganisationen är uppbyggd på liknande sätt i världens alla länder. När vårt barn blir sjukt börjar vi med hemvård, sen går vi till vårdcentralen, och om barnet är mycket sjukt får vi akut remiss till sjukhuset. Men den ekonomiska nivån skiljer sig åt enormt. I Sverige lägger vi ner 15 000 kronor på offentlig sjukvård per person och år. Trehundra gånger mindre läggs på sjukvård per capita i Uganda, 50 kronor. Där är medelkostnaden för att vårda ett barn på sjukhus 11 dollar. Men en tredjedel av Ugandas befolkning lever på mindre än en dollar om dagen.
I denna miljö har Stefan Peterson, och kollegor från Makerere universitetet i Uganda, studerat hur föräldrar klarar av att få akut remiss från vårdcentralen till sjukhuset.
– De flesta föräldrar har inga möjligheter att betala medicin, resa och mat för att få sjukhusvård för sitt svårt sjuka barn, inte ens för vanliga sjukdomar som lunginflammation och malaria. De tvingas i stället att gå tillbaka till vårdcentralen, eller att söka sig till en mycket enkel privat klinik där risken att dö är stor, förklarar Stefan Peterson.
WHO, UNICEF, och Nationella Hälsoministerier har utvecklat riktlinjer för vilka barn som ska vårdas på vårdcentral och vilka som skall skickas till sjukhus. Men detta fungerar ofta inte i praktiken. De flesta barn vårdas i hemmet. Föräldrarna har ofta svårt att söka sig till vårdcentralen med sitt svårt sjuka barn. Sjukhusvård flera mil bort är inte att tänka på.
– Vi har förbättrat barnöverlevnaden i de fattigaste länderna med amning, vaccinationer, vätskeersättning för diarrésjukdomar och läskunniga mammor. Tyvärr har inte sjukvården lyckats förändra lunginflammation och malaria dödligheten, säger Stefan Peterson.
– Vi låtsas att sjukvården fungerar, men i praktiken finns ofta inte medicin mot malaria och penicillin på plats fast den bara kostar några kronor. Och nu säger vi att samma sjukvårdsapparat skall klara av att behandla AIDS. I praktiken är det mammans samspel med kiosken i byn där man kan köpa tvål, salt och tabletter som avgör kvalitén på barnsjukvården.
I en kommentar skriver the Lancet: The findings indicate massive gaps between evidence, global strategies, and practice There could be few greater challenges for the future and relevance of global academic medicine than to work in partnership with ministries of health, service providers, local communities, and WHO to better understand these problems and implement and assess innovative solutions.”
Forskningen är genomförd i ett Sida-stött samarbete mellan Karolinska Institutet och Makerere universitetet, med länkar till hälsoministeriet i Uganda. Samarbetet engagerar femton forskare på Karolinska Institutet, deras handledarkollegor vid Makerere, 20 Ugandiska och fem svenska doktorander.
– Vi måste studera de största problemen som fattiga människor står inför, och inte leta efter nyckeln under gatlampan, där det oftast är enklast för oss forskare att arbeta, avslutar Stefan Peterson, som även är koordinator för universitetssamarbetet.
Kontaktinformation
För mer information och bilder kontakta: Med dr Stefan Peterson, Läkare på institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för internationell hälsa (IHCAR), Karolinska Institutet. Tel 070-446 07 87. E-post: stefan.peterson@phs.ki.se
eller Dr Jesca Nsungwa-Sabiiti, Child Health Division, Ministry of Health, Uganda Tel +256 77 50 90 63, e-post: jsabiiti@infocom.co.ug
