Hedersdoktorer vid lärarutbildningen

Daniel Kallós är professor i pedagogik vid Umeå universitet och en av de mer framträdande personerna i landet i arbetet med att utveckla och förnya svensk lärarutbildning. Under 1990-talet var han ordförande i Umeå universitetets utbildnings- och forskningsnämnd för lärarutbildning och när universitet som första lärosäte i landet inrättade en särskild fakultetsnämnd för lärarutbildningen blev han dess förste ordförande, dekanus.

Under Daniel Kallós dynamiska ledning har lärarutbildningen i Umeå utvecklats starkt och intar nu en ledande position i landet. I arbetet med den förnyade lärarutbildning som startade hösten 2001 drev han särskilt frågan om lärarutbildningens forskningsanknytning. Konkret fick detta bland annat till resultat att forskarutbildningsämnet Pedagogisk arbete inrättades som ett nytt karaktärsämne för forskningen och forskarutbildningen på lärarutbildningens och den pedagogiska yrkesverksamhetens område. Drygt 40 doktorander är i dag antagna i ämnet Pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Att Umeå universitet utsågs till värdhögskola för den Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete (NaPa) är till stora delar Daniel Kallós personliga förtjänst.

Som ordförande i det nationella Lärarutbildningskonventet såg Daniel Kallós som en av sina huvuduppgifter att också på den nationella nivån bidra till en förstärkning lärarutbildningens forskningsanknytning. Han konstaterade att det saknades en nationellt sammanhängande politik på området och formulerade därför på sitt karaktäristiskt flyhänta sätt snabbt en sådan. Den utvecklingsstrategi som detta arbete resulterade i står i dag som nationell modell för utvecklingen inom området.

Daniel Kallós har ett starkt internationellt engagemang. Han är bland annat en av initiativtagarna och drivkrafterna bakom Thematic Network on Teacher Education in Europe (TNTEE), som under flera år koordinerades från Umeå. Daniel Kallós har på detta sätt inte bara satt lärarutbildningen i Umeå på den internationella kartan, utan i flera viktiga avseenden drivit utvecklingen inom lärarutbildningsområdet framåt i stora delar av Europa.

Värdet av Daniel Kallós insatser för att på olika plan stärka lärarutbildningens status och ställning är stort och kan knappast överskattas.

Arne Isaksson är professor och konstnär. Hans område är akvarellmålning. Hans arbete med att förnya tekniker och att undervisa om akvarellmålning har bidragit till att förnya intresset för akvarellmålning i Norden. Genom att ge akvarelltekniken ett språk har han stimulerat akvarellmålare att använda varje enskild färgs särskilda karaktär. Isaksson har kommit fram till att varje färgpigment beter sig olikartat och att de egenskaper som finns inbyggda i pigmenten kan lösgöras och lockas att uppträda i rika vattenflöden. Torkningsprocessens händelserika förlopp har intresserat honom särskilt.

Arne Isaksson har som konstnär, lysande pedagog och ”färglaborator” blivit mycket uppmärksammad i hela Norden. I sin lärargärning har han generöst delat med sig av den kunskap om färg som han systematiskt utforskat. Akvarellfärgernas beteenden har han på ett mycket personligt sätt åskådliggjort under föreläsningar och vid genomgångar av elevers akvareller, alltid med ett fyndigt språk och expressivt kroppsspråk. Arne Isaksson pedagogik har haft betydelse och konsekvenser för akvarellkonstens spridning och bidragit till ett förändrat synsätt på akvarellmåleri.

Kontaktinformation
Kontaktperson:
Jan Sandgren, kanslichef, kansliet för lärarutbildning
Tel: 090-786 57 43
E-post: jan.sandgren@adm.umu.se