Långpendlare får Fernströmprisför säkrare blodtransfusioner
Att på rätt sätt kombinera blodgivare och -mottagare kan betyda skillnaden mellan liv och död. Martin L Olsson, docent på avdelningen för transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på Blodcentralen Skåne, har fått 2004 års lokala Fernströmspris för sin forskning på området.
Eric K Fernströms stiftelse delar varje år ut dels ett Stort Nordiskt Pris, dels lokala priser till lovande yngre forskare vid varje medicinsk fakultet i landet. Martin L Olsson får årets pris vid Lunds universitet för sin blodgruppsforskning, vars övergripande mål är att göra blodtransfusioner ännu säkrare än vad de är idag.
Att få blod som inte stämmer med den egna blodgruppen är farligt och kan leda till döden. Detta händer sällan i Sverige, men utgör ändå en betydligt större risk än den mer omtalade risken för att få blod smittat med HIV och andra sjukdomar. Också i andra länder utgör transfusioner med fel donatorblod – beroende på förväxling av blodpåsar, provtagning på fel patient eller felaktigt utförd blodgruppering – den största faran. Om allt A, B och AB-blod kunde omvandlas till 0 (noll)-blod, så skulle detta problem vara i stort sett löst. 0-blod kan nämligen ges även till personer med andra blodgrupper. Martin L Olsson är sedan våren 2003 Visiting Associate Professor vid Harvard Medical School i Boston, som han besöker en vecka i månaden för att delta i ett forskningsprojekt med detta syfte.
– Vi har hittat två bakterie-enzymer som har förmågan att ”klippa av” de delar av sockerkedjorna på blodcellernas yta som utgör A- och B-antigenerna. På så sätt förvandlas blodgruppen till 0, dvs ”varken A eller B återstår”, förklarar han.
Försök på människor i liten skala har redan startats, och fortsätter nästa år. Om metoden håller vad den lovar kommer den i första hand att användas för att omvandla A- och B-blod till 0-blod när blodcentralerna fått ont om den senare sorten, och på längre sikt för att omvandla allt givarblod. Då skulle också blodcentralernas hantering och transporter förenklas betydligt, vilket kan leda till besparingar samtidigt som blodet blir säkrare.
I vissa fall är dock inte ens 0-blod självklart användbart. Det finns nämligen många andra faktorer i blodet som kan ge upphov till reaktioner, och därigenom många andra blodgrupper förutom de kända A, B, 0 samt Rh-negativ och Rh-positiv. Martin L Olsson har till exempel kontakt med en patient med en så sällsynt blodgrupp att det bara finns fyra kända blodgivare i världen – tre i USA och en i Sydafrika.
Att det inte finns fler än fyra kända givare av denna sorts blod behöver dock inte betyda att fler inte existerar. Man känner bara inte till dem, eftersom blodgrupperna inte brukar ”typas” på ett så detaljerat sätt. Martin L Olssons forskargrupp i Lund har upptäckt den genetiska bakgrunden till flera blodgrupper, vilket lett fram till användningen av DNA-baserade metoder för blodgruppering. Gruppen deltar också i ett stort EU-projekt som utvecklat en genetisk blodgruppstypning med så kallade mikromatriser. Tanken är att en dator automatiskt ska avläsa proverna på DNA-chipsen och mata in dem i ett datasystem, där en sökning sedan lätt ska kunna hitta bästa möjliga givare till varje blodmottagare.
Mer information Martin L Olsson, tel 046-17 32 07 eller 070-5773207, e-post Martin_L.Olsson@transfumed.lu.se.
