Språkideologier leder till att vissa elever gynnas
Språk och utbildning är intimt relaterade till varandra och nationell språkpolitik kan leda till att elever gynnas eller missgynnas beroende på sin språkbakgrund.
Åsa Wedin, lingvist vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, och Högskolan Dalarna, har genom antropologisk-lingvistiska studier i nordvästra Tanzania funnit att olika språkvanor är involverade i processer där auktoritet och legitimitet skapas.
Relationen mellan litteracitet och makt är komplex. Åsa Wedin visar hur auktoriteter i Tanzania å ena sidan har kunnat använda litteracitet för att hävda sin auktoritet samtidigt som människor å andra sidan har kunnat använda litteracitet för att utmana auktoriteten. Hon visar även att en kombination av språkideologier och ett auktoritärt skolsystem har resulterat i en situation där en minoritet av barnen, de som växer upp i urban, swahilitalande miljö, gynnas i skolutbildningen medan majoriteten missgynnas.
Att språk och makt är sammankopplade blir ännu mer tydligt när det som händer i Tanzania relateras till den globala världsordningen. Åsa Wedin visar att situationen för Tanzania, som ett land i periferin av den globala marknaden, är den att många politiska och ekonomiska beslut som rör landet i själva verket fattas någon annanstans, i delar av världen där tanzaniska beslutsfattares inflytande är litet. Eftersom den formella utbildningen i Tanzania i hög grad är beroende av bistånd utifrån finns många inflytelserika personer i själva verket inte i utan utanför landet.
Åsa Wedin argumenterar också för att etnografi kan erbjuda möjlighet att blottlägga dolda fenomen och analysera resultat av officiella beslut. Alltför många utbildningsprogram och litteracitetsprojekt i länder som Tanzania har konstruerats utifrån ett västerländskt perspektiv. Att implicita språkideologier påverkar både vem som lyckas och vem som misslyckas är fallet inte bara i fattiga, postkoloniala stater som Tanzania, utan också i västerländska länder. Genom användande av etnografi för att avslöja relationer mellan explicita och implicita språkideologier kan deras inverkan i utbildningssammanhang belysas. Lingvistisk antropologi erbjuder ett sätt att studera och analysera kontexten som möjliggör framtida planer med större relevans och effektivitet.
Doktorsavhandlingens titel: Literacy Practices in and out of School in Karagwe – the Case of Primary School Literacy in Rural Tanzania
Disputationen äger rum lördagen den 16 oktober kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Lise Iversen Kulbrandtsdal, Högskolan i Hedmark, Norge.
Åsa Wedin nås på telefon 023 – 77 83 65 eller e-post: awe@du.se
