Risk att betygssystemet leder till orättvisa betyg, visar avhandling
’- Betygssystemet fungerar knappast som det var tänkt. Endast ett fåtal lärare i min studie använder betygen för att mäta kvalitén på elevernas kunskaper i relation till en förändrad kunskapssyn.Det säger Bengt Selghed, som den åttonde oktober disputerade på avhandlingen ”Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygsystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen.” Bengt Selghed har gått sin forskarutbildning vid lärarutbildningen på Malmö högskola.
Bengt Selghed arbetar på Högskolan Kristianstad och har lång erfarenhet av betygsfrågor. Han var med och skrev högskolans remissvar till den betygsutredning på 1970-talet som snarast ville slopa betygen i grundskolan. Han har också haft synpunkter på den betygsberedning som kom 1992 och som lagt grunden till det nuvarande målrelaterade betygsystemet i skolan.
För sin avhandling valde Bengt Selghed att göra djupintervjuer med 30 lärare i grundskolan som undervisade i svenska, engelska och matematik. De var tjugo kvinnor och tio män, precis som könsfördelningen ser ut i skolverkligheten.
FÖRSTÅR INTE NYA SYSTEMET
Det nya betygssystemet, med betygen G, VG och MVG, som infördes i grund- och gymnasieskolan på 90-talet är mål- och kriterierelaterat, till skillnad från de äldre sifferbetygen, där betygen delades ut i relation till övriga elever. Det nya betygssystemet föregicks av en debatt om en förändrad syn på kunskap; bort från en kunskapssyn där det gällde att återge fakta mot en förståelseinriktad kunskapssyn. Bengt Selghed frågade därför de 30 lärarna vad det nya betygssystemet innebar.
– Det intressanta var att endast fyra av de tillfrågade lärarna ansåg att betygen skulle mäta kvalitén på elevernas kunskaper.
17 av de tillfrågade lärarna hade utvecklat insikt i att det nya betygsystemet är mål och kriterierelaterat men eftersom det inte kopplades till den förändrade kunskapssynen blir det ganska ytligt. Sedan finns det även de som ser betygssystemet som regelverket med tre nivåer G, VG och MVG. Det finns också några lärare som inte ser någon förändring jämfört med det gamla sifferbetygen.
– Det paradoxala är att trots att många lärare i studien faktiskt inte förstår innebörden i det nya betygssystemet uttrycker många att det är bättre än de tidigare sifferbetygen. De ser det nya betygssystemet som användbart i många andra sammanhang än vid bedömning och betygsättning. Det rör planering och genomförande av undervisning. Det handlar om stöd och struktur vid föräldrakontakter vid utvecklingssamtal, till exempel. Men mest förvånande är att lärarna knappast upplevde sig ha något stöd i det nya betygssystemet när de skulle göra sina bedömningar av elevens kunskaper.
ORÄTTVISA BETYG
Lärarna väger in så mycket annat än elevens kunskaper när de ska sätta betyg, till exempel elevens sätt att engagera sig i skolarbetet, hur de uppför sig i skolan, om de sköter sina hemuppgifter, hur eleverna är som personer och även hur de fysiskt ser ut, menar Bengt Selghed. Det förekommer att lärarna håller inne med höga betyg under skolår 8, eftersom de är rädda för att eleverna inte ska anstränga sig i skolår 9.
– När man ser dessa resultat så finns uppenbara risker att betygen inte är rättvisa och likvärdiga. Ambitionen är ju att ett visst betyg i ett ämne i en klass ska motsvara samma betyg i en annan klass, men det kan inte styrkas. Risken är då att betygen blir subjektiva och beroende av lokala förhållanden.
Bengt Selghed hoppas att hans avhandling kan skapa förståelse för de svårigheter som finns och därför hjälpa till att utveckla betygssystemet, lärares bedömningar och betygsättning i framtiden.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Bengt Selghed via e-post bengt.selghed@bet.hkr.se eller per telefon 044- 20 32 71.
