Kristen etik som grund för det moderna Kina?
Efter Mao Zedongs död uppstod ett andligt och ideologiskt vakuum i Kina och man talar ofta om en troskris i vid bemärkelse. Krisen omfattar såväl tron på partiet och kommunismen som ledande i samhället som religiös tro i olika former.
Under 1980-talet öppnades det kulturella klimatet i Kina och en snabb pluralisering och vitalisering skedde. Forskning om religion fick ett uppsving under denna period, liksom antalet troende. Bland intellektuella framträdde i mitten av 1980-talet ett antal yngre forskare som utifrån kristen etik och värderingar uttryckte skarp kritik mot traditionell kinesisk kultur i form av daoism och konfucianism.
Dessa forskare menade också att kinesiska intellektuella vid 1900-talets början och framåt hade missförstått det moderna Västerlandet som enbart baserat på rationalitet. Istället, menade de, skulle man se den viktiga roll som kristendomen spelat för skapandet av det moderna Väst. I Kina hade man istället tagit till sig marxismen och utvecklat en människosyn med utilitaristiska tendenser vilket berett väg för de politiska och mänskliga katastrofer som drabbat landet.
Fredrik Fällman tar i sin avhandling vid Institutionen för orientaliska språk, Stockholms universitet upp kopplingen mellan tro och modernitet hos elitintellektuella i dagens Kina, men gör också en återkoppling till tidigare sekler och liknande fenomen. Fokus ligger på Liu Xiaofeng (f. 1956), med kontrasterande jämförelser till andra samtida forskare. Liu och andra menar att den enskilda individen i konfucianskt tänkande reducerats alltför mycket, likaså i fallet daoismen. Att se människan är viktigt för dessa forskare. De menar att identiteten som människa eller kristen kommer före den etniska tillhörigheten, t.ex. som kines. Bristen på transcendens inom konfucianism är också central i Liu Xiaofengs kritik.
Det fåtal bland dessa intellektuella med intresse för kristendomen som öppet uttryckt sin tro har fått namnet ”kulturkristna”. Uttrycket används också ofta för att beteckna hela fenomenet med teologiskt intresserade forskare, oavsett om de tror eller inte. Relationen till kyrkan i Kina är ansträngd men paradoxalt finns ofta en större teologisk bildning hos de ”kulturkristna” än i kyrkan. Fällman menar att förståelse av detta fenomen är viktigt för att analysera det intellektuella klimatet i dagens Kina och varför kristen etik och tro kan ses som alternativ av allt fler i dagens Kina. Religionsstudier är idag åter ett legitimt akademiskt ämne. Valet av teologi och kristen tro är också ett starkt ställningstagande mot det rådande politiska systemet.
Doktorsavhandlingens titel: Salvation and Modernity: Intellectuals and Faith in Contemporary China
Disputationen äger rum torsdagen den 4 november kl. 13.00 i Aulan, Institutionen för orientaliska språk, Kräftriket 4, Albano. Opponent är professor Yang Huilin, Renmin University of China, Beijing, Kina.
Fredrik Fällman kan nås på mobil 070-5284884 eller e-post fredrik.fallman@orient.su.se.
