Är svenska husförhörslängder unika?
Kyrkoarkiv i olika länder kan ge ny förståelse av kyrkans undervisande roll under olika skeden i Europa. Att svenska husförhörslängder inte är den enda källan till kunskap om prästerna som folkbildare, visar en ny avhandling från Umeå universitet.
De ungerska själaregistren innehåller visserligen inte lika tydliga noteringar om kunskaper som de svenska husförhörslängderna. Men Hanna Zipernovszkys avhandling i religionsvetenskap visar att det finns mer att finna i de ungerska kyrkoarkiven än man tidigare anat. Bland gamla kyrkböcker på en prästgård på den ungerska landsbygden hittade hon ett häfte från 1800-talets mitt som innehöll information om en hel bys kunskaper i bl.a. läs- och skrivkunnighet, direkt jämförbar med svenska husförhörslängder. I häftet noteras skolgång, kunskaper i läsning och skrivning och det finns anmärkningar om t.ex. bön och bikt. Varför gjorde prästen detta dokument och var han verkligen ensam i hela Ungern om att göra detta slag av noteringar i sin församling?
Av Hanna Zipernovszkys analys framgår att drygt en femtedel av byns nära tvåtusen personer är läskunniga. Avhandlingen visar att den stora skillnaden mellan den ungerska katolska kyrkans undervisning och den svenska lutherska är vuxenundervisningen. Hade man konfirmerats i den katolska kyrkan ansågs man vara mogen. Vidare regelmässig undervisning ansågs i vanliga fall inte längre vara nödvändig, även om det fanns olika tillfällen till fördjupning i kristendomen. I Sverige däremot, från och med 1600-talet och två hundra år framåt, fortsatte undervisningen i hemmen med katekesen i centrum efter konfirmationen. Uppföljning och kontroll av kunskaperna i kristendom och läsning gällde alla i hushållet – även pigor och drängar – och var husfaderns ansvar.
Eftersom Umeå universitets utbildningshistoriska forskning, grundad på kyrkböcker, bildat skola och givit internationellt uppmärksammade resultat, har de svenska forskningsresultaten i ämnet varit en bra utgångspunkt för Hanna Zipernovszkys studie. Med hjälp av husförhörslängderna, ett källmaterial som ofta framhålls som unikt för Sverige, kan Svenska kyrkans roll i folkundervisningen följas på ett tydligt sätt. Den aktuella avhandlingen i religionsvetenskap tydliggör att det finns likartade källor i Ungern ur vilka bilden av prästerna som folkbildare också träder fram. Hanna Zipernovszky visar att ungerska katolska och protestantiska själaregister kan användas för fortsatt forskning om prästerskapets roll i kristendomsundervisningen och den kristna kyrkans insatser i folkbildningen.
Tisdagen den 30 november försvarar Hanna Zipernovszky, institutionen för religionsvetenskap, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”… att forma ungdomen till religiösa, moraliska och nytiga medborgare”. En studie av ungerska kyrkoarkiv som källmaterial för religionspedagogisk forskning.
Disputationen äger rum kl.13.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Arne Bugge Amundsen, Institutt for kulturstudier, Universitetet i Oslo.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Hanna Zipernovszky, institutionen för religionsvetenskap, Umeå universitet
Tel. 090-7866730 eller e-post Hanna.Zipernovszky@religion.umu.se
