Konsumtionssamhället börjar ta form: NK och Penninglotteriet exempel
Synen på människors drömmar om materiella ting och rikedomar har sedan länge varit moraliskt laddad. Kring sekelskiftet 1900 aktualiserades uppfattningar om konsumtionsdrömmar bland annat genom de två institutioner – varuhus och lotteri – som historikern Orsi Husz vid Stockholms universitet studerat och nu försvarar i sin avhandling. Hon tolkar vad konsumtionsdrömmar betydde under en period då ett konsumtionssamhälle började ta form men ännu inte utvecklats fullt i Sverige.
Nordiska Kompaniet (NK), grundat 1902, var Sveriges första riktiga varuhus och upplevdes som ett ”hypermodernt” drömpalats av de samtida. Det lockade många åskådare, även sådana utan pengar. Varuhuset gjorde anspråk på att ha introducerat ett helt nytt sätt att konsumera: att få gå runt och titta utan köptvång. De tidiga varuhusen, anser forskningen, införde drömmarna i konsumtionskulturen. I varuhusets spektakulära miljö där varorna fanns utställda till beskådan, omvandlades dessa från enkla materiella objekt till föremål som publiken drömde om.
Medan varuhuset var ett nytt fenomen, hade lotterispelet gamla anor i Sverige. Penninglotterier hade funnits sedan 1700-talet i Sverige, men de blev åter aktuella 1897 efter en lång period av förbud. De blev så populära att människor stod i långa köer för att få tag på en lottsedel och dåtiden betraktade lotteriet som ”de fattigas poesi” eller ”drömfabriken”. Frågan om ett eventuellt statligt lotteri diskuterades och ställde dåtidens politiker och samhällskritiker inför ett moraliskt dilemma: kunde staten utnyttja det som uppfattades som irrationella lyckodrömmar hos människor?
I delstudien om NK skildras bland annat hur det rationella och moderna blev beståndsdelar i varuhusets drömvärld; hur man balanserade mellan kommersiellt och kulturellt värde inom NK och hur kön och klass definierades – i ett växelspel mellan segregerande och emanciperande mekanismer – genom varuhusinstitutionens utformning.
I lotteristudien visar Orsi Husz hur lotterispel omdefinierades under 1900-talets första år från att ha varit ett föråldrat till ett tidstypiskt modernt fenomen; hur dåtida politiker försökte kompensera penninglotteriernas uppfattade omoral och sammanjämka individuella drömmar och kollektiv framtidsplanering i sina förslag för ett statligt lotteri; och hur lotterispel kunde inordnas i tidens dominerande arbetsetik.
Även om drömmar spelade en viktig roll i det tidiga varuhuset och i lotterispelet fanns de aldrig där i ”ren” form. I varuhuset och lotterifrågans behandling gestaltades det tidiga 1900-talets föreställningar om gammalt och nytt, pengar och moral, kultur och kommers, färdigproducerade drömmar och individuella sådana, kvinnor och män, fattiga och rika samt hur kollektiv framtidsplanering tangerade de privata drömmarna. Orsi Husz skildrar – genom ett färgrikt källmaterial som varuhusdetektivens rapporter, dåtida tidningsartiklar, politiska diskussioner och skönlitteratur – de kulturella processer varigenom konsumtionsdrömmar har blivit en självklar ingrediens i 1900-talets samhälle.
Doktorsavhandlingens titel: Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939.
Disputationen äger rum fredagen den 3 december kl. 10.00 i hörsal 4, Hus B, Södra huset i Frescati, Opponent är Peder Aléx, Umeå universitet
Orsi Husz kan nås på tfn 08-674 71 11 (Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm) eller e-post Orsi.Husz@historia.su.se
