Utländska investeringar i utvecklingsländer – en hjälp eller stjälp?
Kristian Jönsson studerar i sin doktorsavhandling, framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS), hur kapitalflöden från investeringsstarka länder påverkar världens tillväxtekonomier och vilka positiva och negativa effekter investeringarna för med sig. En av avhandlingens tre delar fokuserar på Baltikum.
De baltiska ländernas inträde i EU lockar utländska investerare och kapitalflödena till Baltikum möjliggör en snabbt ökande välfärd för invånarna, vilket är positivt. Men för att bygga upp den inhemska produktionen och öka konsumtionen importerar länderna idag mer än de exporterar – Estland, Lettland och Litauen dras med stora underskott i handelsbalansen. Tillgången på importerade kapitalvaror gör att flaskhalsar bildas i ekonomierna när det gäller byggnader och infrastruktur, vilket i sin tur leder till att fastighetspriserna i Riga och Tallinn skjuter i höjden. Underskotten i handelsbalansen och boomen på fastighetsmarknaden kommer dock inte att vara för evigt.
– Förr eller senare kommer de baltiska ekonomierna att behöva exportera mer än de importerar, för att betala av på den skuld de nu bygger upp, säger Kristian Jönsson. Transitionsprocessen är alltså långt ifrån över för våra baltiska grannar.
Jönsson menar att det kommer behövas en stor flexibilitet på arbetsmarknaden för att de baltiska länderna ska klara återbetalningen och att länderna i viss mån kommer att behöva vända den starka tillväxten i servicesektorn och flytta både arbetskraft och kapital mot exportproduktion.
– Om flexibilitet saknas i ekonomierna kan utländska investerares krav på återbetalning leda till en finansiell kris med dramatiska följder för den ekonomiska utvecklingen, fortsätter Kristian Jönsson. Enligt modellen jag använder kan vi förvänta oss ett handelsöverskott i Baltikum först någon gång runt 2010.
Avhandlingen studerar även baksidorna av kapitalflöden från rika till fattiga länder. Hur ska t.ex. en centralbank i ett mottagarland förhålla sig till inhemska företag med utländska lån, i en värld där kapitalflöden ibland helt oförklarligt skärs av och skapar finansiella kriser?
Enligt Jönsson finns det inget enkelt svar på frågan. En centralbank kan välja att skydda den inhemska produktionen och gå i borgen för företag och betala en del av deras utländska skulder, men måste då också vara medveten om att statliga garantier leder till överdrivet stora utlandslån vilket förvärrar effekterna vid en finansiell kris.
En slutsats är dock att centralbanken har sämre möjligheter att skydda inhemska investeringar i länder som av de internationella kapitalmarknaderna bedöms som sannolika krishärdar. Detta leder i sin tur till färre investeringar och långsammare ekonomisk utveckling.
Kristian Jönssons avhandling ”Macroeconomic Aspects of Capital Flows to Small Open Economies in Transition” finns att beställa via Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
Kristian Jönsson, Institutionen för nationalekonomi vid HHS
Tel: 0709-28 86 86
E-post: kristian.jonsson@hhs.se
