Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 december 2004

Huden är en del av balanssinnet

Huden har en tidigare okänd och mycket viktig betydelse för förmågan att hålla balansen. Lätt beröring av händer eller armar fyller en lika viktig funktion som synen för balanshållningen. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

– Det har tidigare ansetts att balansen upprätthålls med hjälp av synen, balansorganen i inneröronen och information om ledrörelser. Huden har ansetts ge information om beröring, temperaturförändringar och smärta. Men min avhandling visar att även huden hjälper till för att hålla balansen, säger sjukgymnast Helena Backlund.

Det är för människor helt omöjligt att stå helt stilla. Även när vi anstränger oss för att stå stilla svajar vi lite lätt. I sitt avhandlingsarbete har Helena Backlund registrerat dessa små svajningsrörelser hos friska försökspersoner när de fick kontakt med en luftstråle eller smal metallpinne som limmades fast på pekfingrets eller underarmens hud. Det visade sig att luftstrålen effektivt minskade svajningen när den rörde på pekfingrets hud där känselreceptorerna sitter tätt. På underarmens hud, som har en glesare fördelning mellan receptorerna, var denna stimulering mindre effektiv. Den fastlimmade metallpinnen, som gjorde att det drog lite i huden, var lika effektiv på båda typerna av hud och minskade svajningen med upp till 50 procent jämfört med fritt stående. Huddragningarna aktiverar sträckkänsliga receptorer som finns både på fingrarna och i underarmens hud. Resultaten visar att informationen från huden är lika effektiv som synen för vår förmåga att hålla balansen. Dessutom gav beröringen av huden snabbare korrigeringsrörelser jämfört med synen.

Med hudkänsel menas vanligen sådant som vi medvetet upplever.

– Men den nyupptäckta balansfunktionen hos huden är någonting som sker omedvetet. Korrigeringen av balansen sker så snabbt att det troligen handlar om omedvetna processer i ryggmärgen eller hjärnans centrala delar, säger Helena Backlund.

Resultaten visar också att beröring påverkar den motoriska kontrollen, vilket är en viktig nyhet inte minst ur ett rehabiliteringsperspektiv. Fynden förklarar varför mjuka förband kring skadade leder kan upplevas utgöra ett stöd, trots att de ur ledmekanisk synvinkel inte kan göra det. Hjärnan utnyttjar information från huden som fås genom friktion mellan förbandet och huden för att få information om ledernas positioner.

– Patienter med balanssvårigheter, till exempel efter stroke, kan ha stor nytta av lätt beröring. I framtida studier vill vi undersöka om det finns något samband mellan nedsatt hudkänsel och falltendens och vi vill också undersöka om lätt beröringsmassage kan påskynda rehabiliteringen av till exempel strokepatienter, säger Helena Backlund.

Avhandlingen är skriven av:

Leg sjukgymnast Helena Backlund, telefon: 031-342 11 90, mobil: 0702-35 58 18, e-post: backlund@physiol.gu.se

Handledare:

Docent Håkan Olausson, telefon: 031-342 22 89, e-post: hakan.olausson@physiol.gu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för fysiologi och farmakologi

Titel på avhandlingen: Functional Aspects of Tactile Directional Sensibility

Avhandlingen försvaras fredagen den 10 december klockan 13.00 i hörsal Arvid Carlsson Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera