Språket har stor betydelse för lärandet på yrkesutbildningar visar avhandling
’- Lärande sker mellan människor med hjälp av språket. Språkbruk och lärande hör nära samman, men när yrkesutbildningar teoretiseras kan olika sätt att använda språket komma i konflikt med varandra vilket hindrar lärandet. Det säger Anna-Lena Göransson som disputerat på avhandlingen ”Brandvägg – Ord och handling i en yrkesutbildning”, vid Lärarutbildningen på Malmö högskola.
Efter flera år som svensklärare på högstadiet, gymnasiet och högskolan arbetar Anna-Lena Göransson numera som språkvårdare och läromedelsproducent vid Statens Räddningsverk som bland annat utbildar brandmän.
– Redaktörsrollen gjorde att jag på allvar ställde mig frågan hur man med ord och bild som redskap kan bygga broar mellan praktik och teori och göra ett ämnesinnehåll begripligt och intresseväckande för en yrkeskår som beskriver sig som ”praktiker och inte teoretiker”.
I vått och torrt följde Anna-Lena Göransson en brandmansklass om 24 brandmän under sammanlagt 10 veckor. Hon gjorde observationer i klassrum, grupprum och ute på övningsfältet och samtalade hela tiden med de studerande i anslutning till undervisningen, enskilt och i grupp, på lunchraster, på fikapauser etc. Hon specialstuderade en s.k. basgrupp om sex studerande, spelade in basgruppsmöten på ljudband och gjorde också djupintervjuer med dessa studerande i början och slutet av utbildningen. Hon ställde bl.a. frågor kring språkbruk, yrke, yrkeskultur och yrkesval, tidigare skolerfarenheter, hur brandmännen ville lära och hur de ville att deras läroböcker skulle se ut, vad de förväntade sig av lärarna, av kamraterna och av sig själva i utbildningen
FÖRSTÅELSE INGET SJÄLVKLART
Anna-Lena Göransson viktigaste slutsats är att det inte går att ta språklig förståelse mellan människor för något givet.
– Skriftspråksbaserad och abstrakt information kan avvisas som något som tillhör andra om man inte hjälper de studerande att göra något av den. Brandmännen vill ha praktisk nytta av sina studier. Här gäller det för lärarna att kunna motivera arbetssätt, teoretiserande, generalisering och systematisering och kunna stötta de studerande i de språkliga aktiviteter de inte är vana vid. På så sätt kan de tillgodogöra sig de språkliga repertoarer utbildaren vill att de ska använda.
– Jag menar att det är viktigt att de studerande ges möjlighet att knyta an till nytt lärostoff via sin egen yrkesverklighet och sitt eget yrkesspråk. Brandmännens yrkesvardag är full av fungerande språk och lärorika erfarenheter som går att ta tillvara i undervisningen. När sådana erfarenheter lyftes fram steg engagemanget i klassrummen.
ERFARENHETSUTBYTE
Verklighetsanknytning är a och o, enligt brandmännen.
– Men att byta erfarenheter muntligt kan vara något helt annat än att lära det kursplanen förespråkar. Vardagserfarenheter kan behöva utmanas, ifrågasättas, diskuteras och systematiseras. Det ställer stora krav på både lärare och undervisningssituation. Lärare behöver goda ämneskunskaper för att kunna motivera sina ställningstaganden och föra resonemang med de studerande om vad man gör och varför
Anna-Lena Göranssons råd till lärare och studenter i en yrkesutbildning är att ge varandra en chans.
– Lärare och studerande har mycket att lära varandra. Intentioner, förhållningssätt och undervisningsreaktioner kan göras till undervisningsinnehåll och man kan reflektera tillsammans över det som händer i undervisningen. Lärare som har till uppgift att stimulera studerande att bli reflekterande praktiker, behöver också själva vara reflekterande praktiker och fundera kring och diskutera den egna praktikens vem-, vad-, hur- och varförfrågor.
Kontaktinformation
För mer information ring Anna-Lena Göransson 070/674 97 92 eller e-post: goransson@karlstad.bostream.se.
