Allt fler kvalitativa studier på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola

Hennes avhandlingsprojekt – att utvärdera patienter med kronisk smärta i ansiktsregionen som behandlats på fakultetens smärtenhet – började annars i det kvantitativa fältet. I två studier fick patienterna bl a svara på enkätfrågor om smärtan. Resultaten visade att omkring 75 procent var bra eller bättre fyra till nio år efter behandlingens start.
– Det låter ju bra. Samtidigt hade 75 procent fortfarande ont. Vad är då det viktiga, förbättringen eller att de flesta fortfarande hade ont? Studierna genererade egentligen fler frågor än svar. Vad innebär det att leva med långvarig smärta?

FENOMENOLOGI
Eva Wolf funderade på hur hon skulle komma vidare. Till slut fann hon en filosofisk inriktning som heter fenomenologi, d v s läran om det som visar sig.
– Med den som bas analyserar jag hur patienterna pratar om sin smärta, hur de beskriver sig själva. Det är en kvalitativ metod som gör det möjligt att närma sig patientens upplevelse av smärtan, snarare än smärtan i sig. Nu har man ju i många år delvis misslyckats med att förstå de här kroniska smärtpatienterna med kvantitativa metoder, så det kan vara bra att pröva en annan.

Hon fann emellertid ingen i huset som kunde handleda i metoden. Därför vände hon sig till psykologiska institutionen i Lund, där docent Pirjo Birgerstam kunde hjälpa henne.
– Det är fortfarande sällsynt med kvalitativ forskning inom odontologin. Vi har varit naturvetenskapligt förankrade, och inte intresserat oss för sådana frågor som kräver kvalitativa metoder, säger Kerstin Petersson, lektor i endodonti och Eva Wolfs odontologiska handledare.
Eva Wolf hoppas att hennes forskning ska förbättra omhändertagandet av kroniska smärtpatienter. I så fall kan också samhället spara pengar, eftersom de ofta konsumerar mycket vård.

FLER KVALITATIVA STUDIER
För närvarande arbetar ytterligare ett par doktorander på fakulteten med kvalitativa metoder. Exempelvis Cecilia Franzén, som studerar hur allmäntandläkares arbetsvillkor påverkar deras yrkesidentitet. Även på avdelningen för samhällsodontologi har man på senare år haft ett antal kvalitativa projekt.
Och inställningen till kvalitativa metoder tycks överlag ganska positiv på fakulteten.
– De flesta har varit nyfikna och positiva, medan andra tycker att det verkar flummigt, säger Cecilia Franzén.

Från fakultetsledningens sida välkomnas den nya inriktningen.
– För att komma vidare med kunskapsutvecklingen måste vi bredda metodologin och samarbeta mer med beteendevetare och samhällsvetare som använder kvalitativa metoder i hög utsträckning, säger dekanus Lars Matsson.

TRENDBROTT
Björn Söderfeldt, professor i samhällsodontologi på fakulteten och statsvetare i botten, menar också att attityden definitivt förändrats.
– Odontologin ligger som vanligt 30 år efter sin samtid. Men nu kommer det fler kvalitativa projekt, i Göteborg och framför allt här i Malmö. Jag märker en helt annan attityd till de här metoderna. Det är ett trendbrott, säger han.

Björn Söderfeldt och Kerstin Petersson betonar dock att de inte ser någon motsättning mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Båda behövs och det är frågeställningen som avgör vilken metod som lämpar sig bäst. Men genom att fakulteten nu får mer erfarenhet och kompetens att arbeta kvalitativt öppnar sig nya forskningsområden.
– Kvalitativa metoder tillåter mer patientcentrerad forskning, hur människor tänker och handlar. Det kan handla om hur patienter upplever sin situation eller om mötet mellan tandläkare och patienter exempelvis, säger Kerstin Petersson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta dekanus Lars Matsson.
Tfn: 040 – 6658454, 0708 – 655272
E-post: lars.matsson@od.mah.se