3.77 miljoner euro till nytt nätverk för forskarutbildning om djurens utveckling
Hur har djurens olika byggnad uppstått? Med ny kunskap om generna kan man nu ta itu med olösta frågor om djurens evolution. EU ger nu europeisk forskning ett skjuts framåt genom att finansiera ett nätverk för en bred forskarutbildning på området. En av de nio deltagarna är avdelningen för paleobiologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Det gångna årtiondet har klassisk evolutionsbiologi och modern molekylärgenetik smält samman. Ur föreningen har ett nytt spännande forskningsfält uppstått, evolutionär utvecklingsbiologi eller ”Evo-Devo” (från engelskans Evolutionary Developmental Biology). Man har länge känt till att en fluga ser annorlunda ut än en daggmask eftersom deras embryonala utvecklingsgång skiljer sig åt. De olika djurtypernas evolution måste därför bygga på förändringar i de gener som styr deras embryonala utveckling. En förutsättning för ”Evo-Devo” är att man nu kan fastställa och jämföra dessa utvecklingsgener med molekylärgenetiska metoder. För första gången kan forskare tackla frågan hur djurens olika byggnad har uppstått ända ned på gennivå.
”Evo-Devo” kännetecknas av en mångfald angreppssätt, från bioinformatik till utvecklingsgenetik och paleontologi. Genom samarbete kan forskare inom ”Evo-Devo” nu börja ta itu med många olösta frågor om djurens evolution. 1 januari 2005 finansierar EU:s sjätte ramprogram ett nytt forskarutbildningsnätverk med 3,77 miljoner euro, vilket innebär ett stort bidrag till europeisk ”Evo-Devo”. Det nya nätverket omfattar nio laboratorier runtom i Europa, däribland paleobiologi vid Uppsala universitet. Nätverket, som har fått kodnamnet ZOONET, ska främja europeiskt forskningssamarbete inom Evo-Devo” och erbjuda en bred forskningsgrundad utbildning åt en ny generation jämförande zoologer.
ZOONETs forskning inbegriper viktiga spörsmål inom djurens evolution, såsom släktskapet mellan de huvudsakliga djurgrupperna, uppkomsten av evolutionära nymodigheter som hjärnan, kroppssegmenten och extremiteterna och de genetiska mekanismer som ligger bakom sådana morfologiska förändringar hos djuren.
Nätverket kommer också att behandla frågor av stort praktiskt intresse, exempelvis hur s.k. modellorganismer (Drosophila melanogaster, Caenorhabditis elegans och möss) förhåller sig till andra organismer av vetenskapligt, ekonomiskt eller medicinskt intresse (sjukdomsspridare, skadedjur inom jordbruket osv.), liksom hur tekniker för att förändra genfunktion (t.ex. RNA-interferens och transgenes) kan tillämpas på andra organismer än modellorganismerna.
ZOONET samordnas från University College i London av Max Telford. Nätverket har ytterligare två laboratorier i Storbritannien (Michael Akam i Cambridge och Richard Copley i Oxford) samt laboratorier i Grekland (Michalis Averof), Sverige (Graham Budd), Italien (Maria Ina Arnone) och Tyskland (Detlev Arendt, Wim Damen och Ernst Wimmer). Nätverket kommer att anställa nio doktorander och nio disputerade forskarassistenter under de fyra år som projektet pågår.
FAKTA. Ramprogrammen är EU:s främsta källa för stöd till toppforskning och teknisk utveckling. Budgeten för FP6 uppgår till 19 miljarder euro. Med dessa medel finansieras organisationer av allehanda storlek under perioden 2002-2006 i hela EU.
Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta:
Graham Budd (KVA forskare). Uppsala. graham.budd@pal.uu.se +49 18 471 2762, http://www.palaeontology.geo.uu.se/Mainpages/BUDDLAB/DevPaleo.html
