Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 februari 2005

Pressinbjudan: En stjärna är född- Nya satellitprojekt ska berätta hur universums första stjärnor bildades

Naturvetenskapliga fakulteten i samarbete med Enheten för kommunikation och samverkanvid Stockholms universitet inbjuder till en pressträff där du får veta senaste nytt och möta några av våra framstående astronomiforskare.

Tid: Måndagen den 21 februari kl. 11.30 – 13.00
Plats: hörsalen i Vetenskapens hus invid AlbaNova, Stockholms universitet.
Vi bjuder på matig smörgås, dricka, kaffe och kaka (anmälan se nedan)
Adress: Roslagstullsbacken 35, tfn 08 – 553 784 60

De forskare du kommer att möta är:

Jesper Sollerman, forskarassistent i astronomi
Göran Östlin, docent i astronomi med stöd från Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen
Felix Ryde, forskarassistent i astronomi med stöd från Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen

Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi kommer att leda diskussionen.

(OBS! Vetenskapsrådet har den 17 februari meddelat vilka som får stöd för starka forskningsmiljöer. Av de 261 ansökningarna har 27 rankats fram och av dessa får 10 stöd. Bland de tio finns AlbaNovas centrum för högenergiastrofysik och kosmologi genom Claes Fransson vid Stockholms universitet. De tre forskare som medverkar vid pressträffen är alla inblandade i detta.)

I april 2003 observerade satelliten HETE-2 den gammablixt som skulle lösa en mer än 30 år gammal astronomisk gåta – gammablixtarnas ursprung. Det fastställdes att gammablixtar var supernovor, massiva exploderande stjärnor. Nu spelar gammablixtarna en viktig roll för att förstå hur universum såg ut från början och hur de första stjärnorna bildades.
– En gammablixt ger ifrån sig mer energi under en sekund än vad vår sol har producerat under hela sin livstid. Genom att gammastrålningen obehindrat tar sig igenom stora mängder gas och stoft kan den observeras på väldigt långt håll. Gamla stjärnor allra längst ut i universum kan upptäckas, säger Jesper Sollerman, forskarassistent i astronomi vid Stockholms universitet som också var med att publicera upptäckten om gammablixtarnas ursprung i tidskriften Nature 2003.

Nytt centrum för analys av gammablixtar
I slutet av november 2004 sändes satelliten SWIFT upp i en bana runt jorden. Forskarnas förhoppning är att hitta hundratals gammablixtar per år som sedan kan studeras i det astronomicentrum som håller på att bildas i Köpenhamn. Jesper Sollerman är en av de aktiva i projektet och kan berätta mer om centrumet som förväntas vara i gång fullt ut i sommar.
Astronomerna vid Stockholms universitet använder också rymdteleskopet Hubble för att detaljstudera de miljöer där gammablixtarna exploderar. Dessutom är de involverade i det NASA-ledda satellitprojektet GLAST. GLAST-projektet kommer att göra det möjligt att studera gammastrålning med en hittills ouppnådd noggrannhet och bekräfta de modeller om
hur själva gammastrålningen uppkommer som nu utarbetas i Stockholm.

Anmälan
För att kunna beräkna antalet smörgåsar vill vi att du anmäler dig senast
förmiddag 18 februari till någon av
Ylva Hermansson på e-post ylva.hermansson@natkan.su.se eller telefon 16 35 92
Agneta Paulsson på e-post agneta.paulsson@eks.su.se eller telefon 16 22 56

Detta möte mellan våra forskare och journalister är det sjätte i en serie av årligen återkommande träffar där vi presenterar senaste nytt inom naturvetenskaplig forskning. Mötesformen varierar.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera