EU satsar på forskning om konstgjord fotosyntes
Naturen använder solenergi för sin produktion. Vissa alger bildar vätgas från vatten med hjälp av solenergi. Så varför inte härma naturen för att få förnyelsebar energi utan miljöskadlig effekt? EU ger nu europeisk forskning en skjuts framåt genom att ge 1.8 miljoner euro till ett nytt nätverk lett från Uppsala universitet.
Växternas fotosyntes har länge studerats i syfte att förstå de bakomliggande mekanismerna och därefter försöka använda kunskapen för att producera energi för samhällets behov. Vätgas anses idag vara en av de mest lovande bränsleformerna för framtiden. Ett nytt europeiskt nätverk, SOLAR-H, har nu bildats som samlar forskarkompetens från olika områden.
– Nätverket består av världsledande laboratorier inom ett brett fält från molekylär biologi, biokemi och synteskemi till fysikalisk kemi, berättar professor Stenbjörn Styring vid avdelningen för molekylär biomimetik vid Uppsala universitet.
Han har nyligen flyttat från Lund till Uppsala med sin forskargrupp och koordinerar nu det nya nätverket, som initierats från Sverige och Konsortiet för Artficiell Fotosyntes. I och med flyttningen till Uppsala har konsortiet kunnat samla huvuddelen av sin forskning till ett universitet efter att tidigare ha varit spridda på tre olika. I Uppsala fanns sedan tidigare Leif Hammarströms grupp i kemisk fysik och Peter Lindblads grupp i fysiologisk botanik. Ytterligare en grupp har kunnat byggas upp kring synteskemister som flyttat från Stockholms universitet i samband med Styrings flytt.
– Vi är nu cirka 40 personer samlade i Uppsala och vi ser positivt och med stor entusiasm på framtiden, säger han.
Genom sin bredd kan Uppsalagruppen använda många olika angreppssätt samtidigt. Lindblads grupp studerar levande cyanobakterier (en slags alg) och förändrar deras metabolism på genetisk nivå så att de bildar vätgas utan samtidigt eget upptag. Styring leder gruppen som studerar den naturliga fotosyntesens mekanismer på biokemisk nivå, medan en tredje grupp som leds av en grupp unga forskare ska syntetisera de molekylkomplex som behövs för att härma den naturliga processen. I Leif Hammarströms grupp kan de snabba och komplicerade reaktionerna studeras med en rad olika fysikaliska mätmetoder.
– Vi tror att artificiell fotosyntes har stor potential, även om den inte demonstrerats än. Det är en vetenskaplig utmaning och lyckas vi finns det en stor marknad.
Övriga laboratorier i SOLAR-H finns i Frankrike, Tyskland, Ungern, Holland och Schweiz. Läs mer på:
FAKTA. Ramprogrammen är EU:s främsta källa för stöd till toppforskning och teknisk utveckling. Budgeten uppgår till totalt 19 miljarder euro och finansierar projekt i hela EU under perioden 2002-2006.
Kontaktinformation
För närmare upplysning kontakta Stenbjörn Styring på 018-471 6580, 070-572 2364 eller via e-post stenbjorn.styring@fki.uu.se
