Norrmännen bäst på att förstå de skandinaviska grannspråken visar studie

Studien är inriktad på svenska, danska, norska, grönländska, finländska och färöiska gymnasieungdomar i Norden och deras förståelse av de skandinaviska språken. Undersökningen gjordes huvudsakligen 2003. I studien ingick prov på hör- och läsförståelse. Från Danmark, Norge och Sverige deltog drygt 250 ungdomar från vardera landet, varav ungefär en fjärdedel hade utländsk bakgrund från ett utomnordiskt land.

– Färöingarna är bäst i Norden på att förstå alla tre skandinaviska språken. Norrmännen är sedan i särklass bäst i Skandinavien på att förstå både danska och svenska. Det gäller både när de lyssnar på vardagsprat eller en nyhetssändning eller läser en text. De förstår alltså både danska och svenska. En av förklaringarna kan vara att deras ordförråd ligger nära danskan medan deras ljudbild ligger nära svenskan. En annan förklaring kan vara att norrmännen är vana vid variation både vad gäller egna dialekter som när det gäller norskan som sådan; det finns både bokmål och nynorsk i Norge.

– De norska gymnasieungdomarna är även välvilligt inställda till svenskar och danskar, visar en attitydundersökning, som ingick som en del i uppdraget.

– Att norrmännen skulle vara bäst var väntat, så såg det ut även för trettio år vid en likartad studie. Vad som nu hänt är att danskarna halkat efter svenskarna i språkförståelse.

VILL INTE FLYTTA TILL SVERIGE
Svenskarna förstår idag danska och norska bättre än vad danskarna förstår sina grannspråk. Undersökningen visar också att malmöungdomarna är betydligt bättre än stockholmarna på att förstå danska medan köpenhamnsungdomar är de absolut sämsta på att förstå svenska – trots att de bor tätt intill oss. Köpenhamnsungdomar är inte heller intresserade av att exempelvis flytta till Sverige utan vill stanna där de är och har inte något större intresse eller nyfikenhet på grannfolken.

– Undersökningen visar också att alla inblandade har bäst språkförståelse på engelska – alla utom norrmännen som förstår svenska bättre. Engelskan har fått högre status och förekommer inte bara i skolan utan i lika hög utsträckning i populärkulturen där många ungdomar vistas, vilket kan vara en av förklaringarna. Danskarna har tyvärr den sämsta språkförståelsen även när det gäller engelska.

– Som väntat hade ungdomar med utländsk härkomst sämst språkförståelse när det gäller grannspråken. Men även här stack norrmännen ut eftersom ungdomarna med utländsk härkomst i Norge förstod sina grannspråk bättre, än andra ungdomar i Skandinavien med utländsk härkomst. Ja, till och med bättre än vad de infödda danskarna gjorde och lika bra som de infödda svenskarna.

GÅR INTE AUTOMATISKT
Det är viktigt att göra den här typen av språkjämförelser, menar Katarina Lundin Åkesson.

– Ett språk är så förknippat med ett lands kultur och identitet. Om vi inte språkar med varandra som nordbor på våra ursprungsspråk utan använder engelska tror jag en del av identiteten går förlorad. Hur ska det då gå med det nordiska samarbetet? Samtidigt tror jag att det är lätt att ta till sig exempelvis danska eller norska om man exempelvis får ett nytt jobb någon annanstans i Norden. Vägen är alltså inte så lång om man måste eller hyser ett intresse – då blir grannspråken lätta att lära sig. Men studien visar att ingenting går med automatik och att attityder är viktiga.

Det säger alltså Katarina Lundin Åkesson som håller på att skriva en bok om den gjorda studien som ska presenteras på årets bokmässa. Titeln är dock ännu inte bestämd. Katarina Lundin Åkesson började arbeta vid Lärarutbildningen i januari 2005. Innan dess har hon bl.a. skrivit en avhandling om satsförkortningar.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Katarina Lundin Åkesson.
Tfn: 040 – 6658325
E-post: katarina.lundin-akesson@lut.mah.se