Genuint vårdande viktigt vid ökade risker under graviditet och förlossning

Förlossningsvård är idag uppdelad i två nivåer; vård av kvinnor med normal graviditet och förlossning, och vård av kvinnor med ökade risker eller faktiska komplikationer. Statistiskt sett har riskgruppen ökat. Tack vare ökad kunskap och förbättrade behandlingsmetoder kan idag även kvinnor med allvarliga sjukdomar föda friska barn. Det gäller till exempel kvinnor med diabetes, med svåra hjärtfel och organtransplanterade kvinnor. Ett annat faktum är att antalet ingrepp som igångsättning av värkarbete och förlossning med sugklocka eller kejsarsnitt har ökat. Dessutom har begreppet normal graviditet och förlossning successivt snävats in och färre kvinnor har definitionsmässigt en normal graviditet och förlossning.

Kvinnor som går igenom en riskgraviditet är både utsatta och sårbara. Känslomässigt är de mer ångestfyllda och oroliga än andra blivande mammor. De har lägre självkänsla och misslyckandekänslor kan dominera. De sätter barnet i centrum och trycker under de egna behoven.

– Många av dessa kvinnor tvivlar på den egna förmågan och överlämnar gärna sig själva till medicinsk-teknisk övervakning och behandling. Samtidigt har de ökat behov av mänskligt stöd, inte minst från hälso- och sjukvårdspersonal, säger universitetslektor Marie Berg som studerat hur barnmorskor på bästa sätt kan vårda den här patientgruppen.

Hennes studie visar att barnmorskans vårdande består av tre centrala delar. Den första viktiga delen är relationen som utvecklas mellan barnmorskan och kvinnan. Varje kvinna har en egen värdighet som ska bevaras. Vid komplikationer och ökade risker ökar antalet vårdkontakter och åtgärder. Kvinnors egna berättelser visar att de ibland känner sig överkörda och till och med kränkta. Nyckelord i den värdighetsbevarande vårdrelationen är ömsesidighet, tillit, en pågående dialog, kontinuerlig närvaro och delat ansvarstagande.

För det andra ska barnmorskan ha mycket god teoretisk och praktisk kunskap som är djupt förankrad i henne själv. Här är självkännedom och reflektion med andra kollegor viktigt. För det tredje har barnmorskan ett ansvar att se till att det blir en bra balans mellan ett normaliserande vårdperspektiv och ett biomedicinskt perspektiv så att den normala processen främjas med minimerande av olika ingrepp. Inte minst är det viktigt att stödja och stärka kvinnan och mannen så att de kan växa in i föräldraskapet, men även kvinnans förmåga att faktiskt kunna föda på ett normalt sätt trots komplikation och ökade risker. Den utvecklade vårdmodellen benämns genuint vårdande av det genuina där ordet genuin uttrycker att det finns något genuint och äkta hos varje kvinna som ska stödjas och stärkas, liksom att barnmorskans kunskap ska vara genuin och väl förankrad.

­­- Resultatet är viktigt. Det visar att barnmorskan vid vård av kvinnor med risker inte har en marginaliserad roll vid sidan av ansvarig läkare, utan har eget ansvarsområde. Läkare och barnmorskor står för olika perspektiv i vården, det naturliga respektive och det biomedicinska. En god balans ger förutsättning för bästa tänkbara vård av denna viktiga patientgrupp. Kunskapen är också viktig i utvecklingen av förlossningsvård, säger Marie Berg.

Resultaten är publicerade i den amerikanska tidskriften The Journal of Perinatal Education.

För mer information kontakta:

universitetslektor Marie Berg, telefon: 0737-32 25 27, 031-773 60 84, 031-343 57 25, e-post: marie.berg@fhs.gu.se

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för omvårdnad

Tidskrift: The Journal of Perinatal Education, Vol. 14, No. 1:9-21, 2005

Artikelns titel: A Midwifery Model of Care for Childbearing Women at High Risk: genuine Caring in Caring for the Genuine

Författare: Marie Berg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se