Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 maj 2005

Ny modell förenar olika förklaringar till fördomsfullhet

Varför är människor fördomsfulla? Nazar Akrami har tagit fram en ny förklaringsmodell som förenar de tre huvudförklaringarna inom psykologisk forskning. Den 13 maj försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet.

Inom den psykologiska forskningen finns tre huvudförklaringar till fördomsfullhet. Den kognitiva förklaringen föreslår att fördomsfullhet orsakas av att föreställningar eller stereotyper om andra människor finns lagrade i vårt minne. Stereotyperna aktiveras vid närvaro av en person som vi har negativa stereotypa bilder av och påverkar vårt beteende automatiskt, utan att vi är medvetna om det.

Den andra förklaringen gör gällande att fördomsfullhet har sina rötter i individens grundläggande personlighet och att individer med vissa personlighetsdrag tenderar att vara mer fördomsfulla än andra. Till exempel är personlighetsdraget öppenhet omvänt relaterat till fördomsfullhet.

Den tredje, socialpsykologiska förklaringen säger att fördomsfullhet är resultatet av en persons grupptillhörighet (till exempel kön eller etnicitet) eller gruppidentifikation (hur stor samhörighet man känner med en grupp).

Tidigare forskning har nästan uteslutande fokuserat på en förklaring i taget. Huvudsyftet med Nazar Akramis avhandling var att undersöka var och en av dessa förklaringar samt att presentera en modell som integrerar de tre förklaringarna.

Resultaten från experiment och enkätstudier visar att alla tre förklaringar har betydelse.

– Med min teoretiska modell kan 50 procent av enskilda typer av fördomsfullhet förklaras. De övriga 50 procenten kan tänkas bero på strukturella orsaker. Modellen är testad ungefär halvvägs, nu ska vi försöka mäta de enskilda bidragen för varje förklaring, säger Nazar Akrami.
Forskningsresultaten kan ses som en förklaring till varför det är svårt att åstadkomma förändringar av människors fördomsfullhet.

– Det behövs mer forskning på området. Ju större förståelse vi får för det här, desto bättre åtgärder kan vi ta fram. Det är viktigt att motarbeta fördomsfullhet, eftersom det kostar oss mer, både samhällsmässigt och på det individuella planet, att ogilla andra, säger Nazar Akrami.

Kontaktinformation
Nazar Akrami, tel: 018-471 15 25, mobil: 073-689 53 09, e-post: nazar.akrami@psyk.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera