Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 maj 2005

Rätt parningsbeteende ökar chansen att bli skalbaggsfar

Mjölbaggshanens chans att bli vald som far ökar om han stryker honans täckvingar under parningen. Fröbaggshanens om han släcker honans törst med mycket vätska. Martin Edvardsson har studerat två skalbaggsarters parningsbeteende och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 13 maj.

Enligt en omdiskuterad evolutionsbiologisk teori kan honor para sig först och välja fäder till sin avkomma senare, genom så kallat kryptiskt honligt val. Honor skulle till exempel kunna välja mellan spermier från olika hanar de parat sig med eller variera väntetiden mellan parningarna. Kryptiskt honligt val skulle också kunna förklara varför hanar utför uppvaktningsbeteenden som stimulerar honorna under själva parningen: Helt enkelt för att öka chansen att bli valda som fäder.

Martin Edvardsson visar i sin avhandling att kryptiskt honligt val förekommer hos två skalbaggsarter. Mjölbaggen (Tribolium castaneum) föredrar att använda spermier från hanar som stryker kanterna av deras täckvingar med sina ben under parningen. Ju fler benstrykningar en hane utförde under en parning desto större andel av avkomman befruktades av hans spermier när honan parade sig med två hanar.
– Och när jag manipulerade honornas uppfattning av benstrykningarna genom att förkorta vissa hanars ben hade benbeteendet ingen effekt, säger han.

Hos fröbaggarna (Callosobruchus maculatus) handlar det istället om att släcka honans törst. Honan får vatten från hanarnas sädesvätska och parar sig därför när de är törstiga. Hanarna överför uppemot 10 procent av sin kroppsvikt vid parningen.
– Genom att ge honorna en stor mängd vatten kan de fördröja honornas nästa parning och minska risken att deras spermier måste konkurrera med spermier från andra hanar, förklarar Martin Edvardsson.

Hos fröbaggarna skadas dock honorna av taggar på hanarnas könsorgan och sparkar därför hanarna under parningen. Enligt en tidigare förklaring skulle skadorna göra att honorna väntar länge innan de parar sig igen, eller att de lägger äggen snabbare. Därmed skulle hanens chans att bli far öka. Martin Edvardsson resultat ger dock inget stöd för denna förklaring.

-Taggarna fungerar förmodligen istället som ett ankare som utvecklats eftersom det är viktigare för hanar som parar sig att förhindra andra hanar att knuffa undan dem än att undvika att skada honorna.

Kontaktinformation
Martin Edvardsson kan kontaktas på 018-471 6490, eller Martin.Edvardsson@ebc.uu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera