Ny rapport visar: Den svenska forskningen om utsatta barn måste stärkas på en rad områden
För att svensk forskning om utsatta flickor och pojkar ska bli bättre behövs en djupare insikt i vad som utlöser övergrepp och vad som bibehåller och förstärker utsatthet. Det behövs också mer forskning om vilka insatser som är lämpliga vid olika typer av utsatthet. Mer teoriutveckling på området och en bättre samverkan mellan olika forskningsdiscipliner är ytterligare förslag till förbättringar av forskningsläget. Det visar en ny rapport från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). I rapporten, som är en översikt av aktuell forskning, analyseras svensk forskning om flickor och pojkar i utsatta situationer.
De former för utsatthet som man tittat på handlar till största delen om fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, försummelse och vanvård, emotionell kränkning och mobbning. Hur vanliga de olika formerna av utsatthet är har visat sig svåra att bedöma. En grov bedömning är att vart tionde barn befinner sig i en riskzon där deras fortsatta utveckling är i fara. Riktigt allvarliga problem kan man finna hos mellan två och fem procent av alla barn.
Konsekvenserna för barn som befinner sig i utsatta situationer är bl a att de uppvisar ett aggressivt beteende, missbrukar, skadar sig själva, lider av depression eller har skolproblem. Dessa barn är det angeläget att kunna identifiera tidigt men de svenska insatsernas effektivitet uppvisar en ganska mörk bild. Forskningen visar bl a att anmälningsbenägenheten är låg hos personal med ansvar för små barn. Även socialtjänsten avstår ofta från närmare utredning av anmälda fall.
Rapporten visar också att många studier har metodproblem och en rad kunskapsluckor har hittats
bland annat saknas ofta ett genus,- ålders och etniskt perspektiv i forskningen. Även skolans roll är dåligt belyst.
Förslag till förstärkningar
För att forskningen på området ska förstärkas och stimuleras föreslås följande satsningar: särskilt stöd till forskargrupper inom området, stöd för att upprätta nätverk mellan forskare, särskilda forskartjänster, doktorandtjänster, en samordning av nordisk forskning, stöd av en nordisk tidskrift, journaliststipendier, stimulering av internationell orientering, inrättandet av ett nationellt kunskapscentrum samt anknytning till Socialstyrelsens planerade totalundersökningar av barns och ungdomars psykiska hälsotillstånd.
Bakgrund
Rapporten om utsatta flickor och pojkar belyser forskningsområdet, identifierar svenska forskare på området, kartlägger och utvärderar genomförd forskning, beskriver kunskapsläget samt föreslår åtgärder för att förstärka området. Analysen har gjorts på uppdrag av regeringen (prop:2002/03:53). Professor Ingvar Lundberg vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, har genomfört uppdraget. Till arbetet har också knutits en externt tillsatt expertgrupp samt en referensgrupp från FAS styrelse.
Kontakt m.m.
·Från expertgruppen: Professor Ingvar Lundberg vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, tel. 031-773 42 85, mobil: 073-3107 304, e-post: ingvar.lundberg@psy.gu.se
·Från FAS: huvudsekreterare Rune Åberg, tel. 08-775 40 71, mobil 070-663 13 14,
e-post: rune.aberg@fas.forskning.se
programchef Kenneth Abrahamsson, tel. 08-775 4091, mobil. 070–546 83 53,
e-post: kenneth.abrahamsson@fas.forskning.se
Hela rapporten finns på FAS hemsida: www.fas.forskning.se eller beställ den på tel. 0150-788 80.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
_________________________________________________________________________________
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress Box 2220, 103 15 Stockholm , Telefon vx. 08-775 40 70
E-post fas@fas.forskning.se
www.fas.forskning.se
Org.nr. 202100-5240
