Ytterligare 34 miljoner till livsmedelsforskning från Forskningsrådet Formas
Kan man få hälsosammare livsmedel med biologisk berikning? Vad är det som gör att hälsobefrämjande bakterier s k probiotika förhindrar eller lindrar olika sjukdomar? Kan glutenintoleranta äta kost som innehåller gluten utan att få en allergisk reaktion i framtiden? Dessa frågor ska studeras i några av de projekt som beviljades bidrag på Formas styrelsemöte idag.
– Det har kommit in ovanligt många ansökningar men vi kunde tyvärr bara bevilja 8 % av antalet ansökningar. Det beror bland annat på att det var stora ämnesövergripande projekt som beviljades bidrag, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Formas fördelar 28 miljoner för denna särskilda utlysning inom livsmedelsområdet som stängdes i december 2004. Utlysningen avgränsades till tre områden:
1. Samband mellan livsmedel/kost/matvanor och hälsa
2. Livsmedelssäkerhet – riskbedömning – spårbarhet samt
3. Livsmedelsrelaterad miljöforskning.
Sedan två år driver Formas dessutom tillsammans med delar av livsmedelsbranschen ett treårigt (2004-2006) forskningsprogram om livsmedelsmarknadens lönsamhet och konkurrenskraft. Programmet omfattar totalt 18 miljoner kronor. Idag fördelade Formas återstående 6 miljoner kronor som avser år 2006.
Läs nedan om några av de projekt som fått bidrag:
Nya strategier för utveckling av livsmedel till glutenintoleranta
Nyligen identifierades den beståndsdel i gluten som orsakar allergiska reaktioner hos glutenintoleranta. Detta kan göra det möjligt att ta fram ämnen som blockerar eller inaktiverar
den beståndsdelen. Glutenallergiker skulle då kunna äta en kost som innehåller specialbehandlat gluten utan problem i framtiden.
Celiaki, glutenintolerans, kännetecknas av en kronisk inflammation i tunntarmens slemhinna. Sjukdomen orsakar skador på tarmslemhinnan och personer lider ofta av magsmärtor, diarréer och får följdsjukdomar som järnbrist och benskörhet på grund av ett försämrat upptag av näring i tarmen. Den enda effektiva behandlingen mot celiaki idag är glutenfri kost. Men mat utan gluten blir lätt ensidig och näringsmässigt ofullständig. Det finns ett stort antal glutenfria produkter på marknaden men den begränsade utbudet och den stora efterfrågan gör att det finns ett stort behov att utveckla fler och mer fiberberikade alternativ.
För mer information kontakta:
Professor Ann-Sofie Sandberg, Chalmers tekniska högskola, 031-335 56 30, ann-sofie.sandberg@fsc.chalmers.se
Är du gravid? Ta en kefirbulle!
Ännu smartare livsmedel när man kombinerar jäst- och mjölksyrebakterier
Höjda rekommendationer av folsyreintag, en stillasittande livsstil och en ökad livslängd kräver ännu smartare livsmedel. Genom att kombinera utvalda stammar av jäst och mjölksyrebakterier med hög förmåga att producera folsyra kan man få livsmedel som innehåller den mängd folsyra som kroppen behöver på naturlig väg utan piller.
De nya Nordiska Näringsrekommendationerna höjer det rekommenderade folatintaget för kvinnor i barnafödande åldrar till nivåer som överstiger det faktiska intaget med över 100 procent. Mycket talar för att också andra grupper, som äldre, gynnas hälsomässigt av ett ökat folsyraintag. Dagens bekväma livsstil med ökat stillasittande och övervikt kräver smartare livsmedel. Dessa bör designas med hög näringstäthet i kombination med hälsoskyddande effekter, däribland s k probiotiska livsmedel (med hälsofrämjande bakterier) som producerar mycket folsyra. Intaget av folsyra behöver fördubblas för att utnyttja folaternas skyddande effekter mot ryggmärgsbråck, missfall, hjärtkärlsjukdomar, vissa cancerformer samt demenssjukdomar.
I studien ska nya kombinationer av högfolatavkastande jäststammar och lovande mjölksyrastammar undersökas i olika livsmedelsapplikationer, baserade på mjölk, sädesslag och grönsaker. Såväl bagerijäst, kefirstammar och mjölksyrebakterier studeras. Det är viktigt att undersöka samverkan mellan jäststammar och bakteriestammar för att få fram synergieffekter och förhindra konkurrerande effekter som begränsar folatproduktion eller annan hälsonyttig egenskap.
För mer information kontakta:
Docent Thomas Andlid, Chalmers tekniska högskola, 031-335 13 53, ta@fsc.chalmers.se,
Nya studier ska ge fler functional food-produkter
Trots att många studier har visat att tillförsel av hälsobefrämjande bakterier, s k probiotika, har positiva effekter på olika sjukdomstillstånd är det lite känt hur bakterierna påverkar sjukdomen. För att kunna fortsätta att utveckla fler mervärdesmatprodukter behövs det mer kunskap om vad som händer i olika vävnader i kroppen när man via födan tillför probiotika som t ex acidofilus. I kliniska studier ska också undersökas om produkterna kan användas inte bara i förebyggande syfte utan även för att lindra symptom vid utvecklad sjukdom.
För mer information kontakta:
Professor Olle Hernell, olle.hernell@pediatri.umu.se, 090-785 21 21
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Emilie von Essen, Presschef Formas, 0733-50 31 61, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
