Fyrbenta fisken ett evolutionärt misstag

Den ”fyrbenta fisken” Ichthyostega levde på Grönland under devontiden, för ungefär 355 miljoner år sedan, och är ett av de allra äldsta landryggradsdjuren. Eftersom den upptäcktes redan på 1930-talet, och nästan hela skelettet finns bevarat, fick den snabbt ikonisk status som den ”felande länken” mellan vatten och land. Nu presenterar ett svensk-brittiskt forskarteam en ny rekonstruktion av detta klassiska djur som ger en radikalt annorlunda bild av dess kroppsform och livsstil.
Det är inte lätt att tolka fossilen av Ichthyostega. Trots att i stort sett hela skelettet finns representerat, finns inte ett enda exemplar som visar hela djuret. I stället är det nödvändigt att pussla ihop information från många olika exemplar. Detta gjordes första gången på 1950-talet av professor Erik Jarvik på Naturhistoriska riksmuseet, som rekonstruerade djuret med en krokodilliknande kropp stödd på fyra stadiga ben, med en stor bröstkorg och en enkel ryggrad där alla ryggkotorna såg ungefär likadana ut. Under de senaste fem åren har dock ett forskarteam från Uppsala och Cambridge arbetat fram en annorlunda tolkning.

– Vi upptäckte att ryggkotorna inte alls ser likadana ut, utan skiljer sig mycket från varandra beroende på vilken del av kroppen de kommer ifrån. Dessutom har bröstkorgen en annan utformning än Jarvik trodde, och bakbenen ser snarast ut som en säls labbar, berättar professor Per Ahlberg vid Uppsala universitet.

Den nya rekonstruktionen ger Ichthyostega en ryggrad som närmast påminner om ett däggdjurs – förvånande hos ett så tidigt landdjur. Detta tyder på att Ichthyostega hade ett ovanligt rörelsemönster. Både fiskar och primitiva nu levande landdjur som salamandrar och ödlor rör sig med slingrande kroppsrörelser i sidled. Det verkar stämma även för Acanthostega, den andra (och mer primitiva) fyrbenta fisken från Grönlands devontid. Men Ichthyostegas stora bröstkorg, med revben som överlappade varann ungefär som takpannor, gjorde överkroppen alldeles styv och ländregionen verkar snarare anpassad för att böjas vertikalt som hos ett däggdjur.

– Troligen tog sig Ichthyostega fram ganska otympligt på land genom att lyfta upp överkroppen och ”gå” med frambenen samtidigt som den kavade med baklabbarna. Det är också möjligt att den kombinerade detta med vertikal böjning av ryggraden för att hasa sig fram ungefär som en gigantisk mätarlarv, säger Per Ahlberg, som menar att Ichthyostega inte är en ”felande länk”, utan ett av flera kortlivade evolutionära experiment med olika kroppsformer och rörelsemönster under övergångsfasen från vatten till land.

Kontaktinformation
För mer information: Per Ahlberg, tel: 018-471 26 41 (arb), 026-98088 (hem 23/6-18/7) eller via e-post: Per.Ahlberg@ebc.uu.se, samt Henning Blom, tel: 018-471 62 23 eller via e-post: henning.blom@ebc.uu.se