Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

26 september 2005

Att leva med hjärnskada

Att råka ut för en allvarlig hjärnskada är omtumlande och skrämmande.I första hand för den som drabbas, men också för de som står bredvid – de anhöriga.I en licentiatuppsats har doktoranden Eija Jumisko tittat lite närmare på hur det är att leva med eller nära inpå en människa med så kallad THS – traumatisk hjärnskada.Uppsatsen presenteras den 30 september.

En traumatisk hjärnskada (THS) orsakas av yttre våld som exempelvis en trafikolycka, ett fall eller en misshandel. Fler män än kvinnor insjuknar och en traumatisk hjärnskada kan vara mild, medelsvår eller svår. Personer med en medelsvår eller svår THS måste ofta tillbringa långa perioder på sjukhus och olika rehabiliteringsenheter.

Syftet med den studie som Eija Jumisko nu presenterar i form av en licentiatuppsats har varit att belysa vad det innebär att leva med en medelsvår eller svår traumatisk hjärnskada, både ur den drabbades och de närståendes perspektiv.
I studien har tolv personer med THS intervjuats, liksom åtta av deras närstående och resultatet visar att detta att leva med en medelsvår eller svår traumatisk hjärnskada innebär att för alltid leva med en förändrad kropp, ett faktum som i sig förändrar hela livet.

– Skadan förändrar hela livet och orsakar djupt lidande. De drabbade personerna försöker på olika sätt bemästra känskan av skam samtidigt som de kämpar med att bevara känslan av värdighet, säger Eija Jumisko.

Också de närståendes liv har totalt förändrats. De kämpar med att inte förlora fotfästet när de tvingas till ökat ansvar, de vill göra allt de kan för att stötta den drabbade, ett förhållningssätt som enligt studien verkar utgå från kärleken till den drabbade och det etiska kravet på att ta hand om honom eller henne.
Personer med THS och deras närstående tvingas leva ett annat vardagsliv än tidigare, ett vardagsliv som innebär att man måste uthärda osäkerhet, återkommande sorg och ensamhet – men också att man ständigt försöker behålla hoppet.

– Hoppet ger dem styrka att kämpa med sjukdomen, konstaterar Eija Jumisko.

Både de som drabbats av en traumatisk hjärnskada och deras närstående är i behov av hjälp, både som enskild person och som familj, och under flera års tid.

Eija Jumisko flyttade till Sverige från Finland 1994, hon är sjuksköterska i botten och har vidareutbildat sig till specialistsjuksköterska inom kirurgi och medicin. Hon har arbetat som sjuksköterska både i Finland och Sverige och inledde sina forskarstudier vid Institutionen för hälsovetenskap 2003.
Licentiatuppsatsens namn är Being forced to live a different everyday life – The experiences of people with traumatic brain injury and those of their close relatives.

Upplysningar: Eija Jumisko, tel. 0921-758 54, eija.jumisko@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera