Folkhemsbygge eller klassamhälle?- om stadsplaneringen i Huddinge

För att få så stort inflytande över byggnadsproduktionen som möjligt startade den socialdemokratiska ledningen en byggnadsavdelning direkt underställd kommunalnämnden. Tanken var att bygga ett bra samhälle åt alla. Samtidigt märks att den socialdemokratiska ledningen var kvar i ett klasstänkande. Det visar konstvetaren Anna Micro Vikstrand, Stockholms universitet i sin avhandling om stadsplaneringen i Huddinge under 1900-talets första 60 år.

Eftersom kommunen ägde en betong- och murbruksfabrik samt stora markområden kom hela kedjan från stadsplanering till förvaltning av bostadshusen att ske i egen regi. Man ville erbjuda invånarna bästa möjliga service och startade t.o.m. en kommunal restaurang som skulle förse de boende med bra och billig mat. Ambitionerna stannade dock inte vid detta utan man hade även långt gångna planer på att bygga en kommunalt förvaltad kollektivhusanläggning där de boende skulle ha tillgång till restaurang, städservice, barnstuga, badanläggning och hobbylokaler.

Men den socialdemokratiska ledningen var kvar i ett klasstänkande. Man räknade t.ex. inte med att kollektivhusets städerskor skulle bo i vanliga lägenheter utan planerade särskilda, enkla bostadsrum åt dem, ett slags ”pigkammare”. Ett annat exempel är ett bostadsområde som var avsett främst för arbetare. Detta har fler smålägenheter, färre parkeringsplatser och det är dessutom det enda område där husen saknar balkonger.

Doktorsavhandlingens titel: Strävan efter ett ordnat samhälle. Stadsplanering i Huddinge 1900 – 1960

Disputationen äger rum fredag den 2 december kl. 13.00 i sal G i Arrheniuslaboratorierna i Frescati. Opponent är Claes Caldenby, professor i arkitekturens teori och historia vid Chalmers

Kontaktinformation
Anna Micro Vikstrand kan nås på 0709-76 96 91 eller anna.micro.johansson@arthistory.su.se