Brist på dialog gör svenska till ett färdighetsämne, visar ny avhandling
’- Lärarutbildningen rustar studenterna väl för egna analyser och diskussioner kring svenskämnet, men de har svårt att skapa sin egen svenskundervisning där kunskapsinnehåll kopplas till att läsa och skriva.Det säger Kerstin Bergöö som har försökt att förstå svenskämnets problem och möjligheter genom att studerat en grupp blivande 1-7 lärare från den tidigare lärarutbildningen. Nyligen disputerade hon på sin avhandling ”Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv.”
I sin avhandling pekar Kerstin Bergöö på frånvaron av reflekterande dialog både mellan handledare och studenter under den verksamhetsförlagda tiden i skolan, men också mellan lärarutbildare och studenter under den högskoleförlagda delen av utbildningen.
– Ute på skolorna möter lärarstudenten bilden av ett svenskämne där eleverna läser och skriver isolerat från skolans kunskaps- och demokratiuppdrag, säger Kerstin Bergöö.
Enligt Kerstin Bergöö behöver studenterna hjälp att förstå och identifiera problem i sin egen undervisning för att undvika att svenska även fortsättningsvis blir ett färdighetsämne där läsning och skrivning måste komma först, därefter kunskapsinhämtning. Enligt Kerstin Bergöö ska svenskämnet istället ses som ett sätt att förstå världen och sig själv.
En del av lösningen ser Kerstin Bergöö i handledarna ute på skolorna. De är en outnyttjad resurs.
– Det blir en sorts dubbel handledning. Dels kan de tillsammans med lärarutbildare planera den verksamhetsförlagda tiden för studenterna, dels lyfta de problem och frågeställningar som finns i skolan.
Tyvärr finns det även i samhällsdebatten ett likhetstecken mellan svenskämnet och färdigheter i att läsa och skriva.
– Även debatten talar om läs och skriv som tekniska nycklar. Också politikerna gör skolan en otjänst genom ökade krav på tester och prov med fokus på läs och skriv-färdigheter. De om några borde ge demokratiuppdraget plats, säger Kerstin Bergöö.
Att eleverna blivit sämre i svenska tror inte Kerstin Bergöö på snarare att kraven har höjts.
– Världen har förändrats och man borde se det som en utmaning att anpassa ämnet efter det.
Kerstin Bergöö pekar också på att synen på svenska som ett färdighetsämne nu håller på att gå i arv till förskolan.
– Förskolan har egentligen en god tradition där språkarbetet vävs samman med sociala och kulturella praktiker, säger Kerstin Bergöö som tror att anledningen till att den nya synen på svenska i förskolan är en fråga om status och ekonomi.
Men det är också en fråga om tid.
– Det är så mycket som ska hinnas med i både förskolan och skolan. Då är det lättare att köpa ett antal böcker som man kan utgå ifrån i sin undervisning. Men svenskämnet är också mycket omfattande. Alla studenter i min avhandling skriver om hur komplext svenskämnet är. Det är en stor utmaning att ta hand om svenskämnet i skolan.
Bakgrunden till Kerstin Bergöös avhandlingsämne är driften att förstå vad hon själv arbetar med.
– I mitt liv har det varit ett stort glapp mellan görandet och skolans uppdrag, avslutar Kerstin Bergöö.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kerstin Bergöö, tel. 046-211 55 92 eller e-post: kerstin.bergoo@husa.hkr.se.
