Personlighet, biologi och uppväxt påverkar risken för antisocialt beteende och alkoholproblem
Vissa barn och ungdomar löper på grund av sina beteende- och personlighetsegenskaper en större risk än andra att utveckla alkoholproblem och så kallat antisocialt beteende, det vill säga normbrott, kriminalitet och våld. Men familj, kamrater och möjliga stressupplevelser har också inverkan på om dessa problem utvecklas eller inte. Det slår Jenny Eklund, doktorand i psykologi, fast i en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Jenny Eklunds avhandling är baserad på studier av 287 tonårspojkar som har följts från 1960-talet fram till 1990-talet samt på uppgifter om en grupp bestående av 1186 pojkar och flickor i 14-årsåldern i en medelstor svensk stad.
– Neuropsykologiska brister, som kan ta sig uttryck i till exempel problem med uppmärksamhet och koncentrationsförmåga, liksom personlighetsdrag som impulsivitet, spänningssökande och aggressivitet kan bidra till att antisocialt beteende utvecklas. Särskilt tydligt blir sambandet om olika riskfaktorer kombineras, säger Jenny Eklund.
De neuropsykologiska bristerna kan hänga samman med en biologisk benägenhet till beteenden som är förknippade med bristande impulskontroll och oförmåga att se konsekvenserna av sitt handlande. Personlighetsdrag som impulsivitet, spänningssökande och aggressivitet var kopplade till våldsbeteende och riskdrickande i tonåren, varav det senare har visats sig öka risken för att utveckla alkoholproblem senare i livet.
– Jag anser också att det finns stöd för att uppväxtförhållanden kan ha betydelse, och då framför allt familj, kamrater och eventuella stressupplevelser. Det är viktigt att framhålla att vi formas av ett kontinuerligt samspel mellan individegenskaper – medfödda eller förvärvade – och omgivningen, säger Jenny Eklund.
Enligt avhandlingen avvek tonårsflickor med våldsbeteende och riskdrickande mer i sin personlighetsprofil i jämförelse med andra flickor än vad motsvarande grupp pojkar gjorde i relation till andra pojkar. Flickorna med dessa beteenden utmärkte sig till exempel med högre värden i de ovan nämnda personlighetsdragen.
– Det behövs mer kunskap om utvecklingen av dessa problem hos flickor eftersom de flesta teorier är baserade på studier av pojkar, säger Jenny Eklund.
Kontaktinformation
För ytterligare information, avhandlingen eller bild kontakta:
Jenny Eklund, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet, tfn 08-674 79 70 mobil 073-903 79 89 e-post jenny.eklund@chess.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91
e-post maria.erlandsson@eks.su.se
