Blinda med diabetes en bortglömd grupp
Samhällets satsning på förebyggande insatser för personer med diabetes är lovvärd, men en grupp som glöms bort är de som redan drabbats av exempelvis blindhet. Sjuksköterskan Janeth Leksell har undersökt skillnader i livskvalitet och förmåga att klara sitt vardagsliv mellan blinda och seende personer med diabetes och visar att gruppbehandling ökar förmågan att klara egenvården. Den 20 januari försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
Diabetes är en kronisk folksjukdom i ständig tillväxt. Sjukdomen är förenad med flera risker, exempelvis för lågt blodsocker eller för följdsjukdomar, vilket innebär att det behövs en avancerad egenvård.
En vanlig följdsjukdom är förändringar i näthinnan (retinopati). Dessa leder dock sällan till blindhet eftersom diabetesvården har förbättras radikalt under de senare årtiondena. Exakt hur många som drabbas av blindhet är oklart eftersom statistiken är bristfällig, främst beroende på underrapportering, men internationella studier har visat att 0.5-7.9 procent av alla med diabetes blir blinda till följd av sin sjukdom.
– De utgör en liten och bortglömd grupp. I vården brister kunskapen om deras specifika situation. Man är fokuserad på att förebygga följdsjukdomar, vilket naturligtvis är mycket angeläget, men man satsar mer sällan på att stödja dem som redan drabbats. Varken hjälpmedel eller patientundervisning är anpassade till dem, säger Janeth Leksell.
I sin avhandling har hon med hjälp av intervjuer undersökt hur blinda personer med diabetes skattar sin hälsa, klarar sin egenvård och hanterar sitt dagliga liv jämfört med seende personer med diabetes och personer som är blinda av annan orsak. Hon har också haft gruppundervisning för blinda med diabetes med utgångspunkten att den kunskap som efterfrågas har förutsättningar att fastna. Undervisningen baserades på utbildningsprogrammet ”Herre på täppan”, som utvecklats av professor Karin Wikblad vid europeiska enheten för vårdforskning vid Uppsala universitet.
Resultatet visar att de med diabetesrelaterad blindhet har större problem med insulinbehandling och blodsockersvängningar och skattar sin hälsa sämre än seende personer med diabetes. Jämfört med andra blinda uttrycker de sämre viljekraft och förmåga att hantera sitt liv och sin vardag.
– Men det råder stora skillnader. Den egna inställningen är avgörande. Vissa är påfallande starka och tar sitt handikapp som en utmaning. Andra är mer osjälvständiga och blir väldigt beroende andra, säger Janeth Leksell.
Utvärderingen av utbildningsprogrammet visade att deltagarna förbättrade sin kunskap om diabetes och ökade sin tilltro till den egna förmågan att klara av egenvården. Frågeformuläret kan med fördel användas som komplement till medicinska blodprover, för att utvärdera vård och utbildningsinsatser inom diabetesvården.
– En fördel med att bedriva undervisning i grupp är att deltagarna kan ta del av varandras erfarenheter, säger Janeth Leksell.
Kontaktinformation
Janeth Leksell kan nås på 023-77 84 81 eller via e-post på jle@du.se
