Ökad hastighet på Internet försämrar journalistiken
Internet har under de senaste tio åren växt från marginalföreteelse till ett populärt och mycket använt medium. När nyhetsjournalistiken bedrivs på Internet förändras journalistikens innehåll och andra än journalister och medieföretag har möjlighet att komma till tals.
Många företeelser och tjänster har tagit steget över till Internet och bland dessa finns även journalistik. I dagarna läggs en avhandling fram som närmare undersöker förändringsprocesser för journalistikens villkor, ideal och normer när nyhetsjournalistiken bedrivs på Internet. Den undersökning som ligger till grund för avhandlingen omfattar fyra sajter, aftonbladet.se, expressen.se, dn.se samt svd.se
I avhandlingen konstaterar Michael Karlsson, doktorand vid Mittuniversitetet, att nätjournalistik gör det möjligt med ett ständigt och utbytbart flöde av information.
– Det är mycket uppseendeväckande att det kan finnas motstridiga beskrivningar av händelser beroende på när man går in på sajterna och att nyheter helt kan försvinna från sajterna. Detta är en klar varningssignal till läsare att inte lita på nyhetsinnehållet på webbsajter, säger Michael Karlsson.
Journalistiken på Internet är inte en färdig produkt som i många andra medier utan en ständigt pågående process. Nyhetssajterna påminner mer om direktsända TV-nyheter än sina modermedier papperstidningarna. Sajterna uppdateras kontinuerligt och beskrivningar av händelser förändras under dagens lopp och försvinner ibland helt från sajterna.
– En annan sak som förvånar mig är att innehållet fortfarande är så textbaserat och att det är överföring av information, precis som i papperstidningar, som dominerar i stället för att utnyttja de möjligheter till interaktivitet som Internet ger, säger Michael vidare.
När det gäller interaktiviteten förekommer den nästan uteslutande i form av hyperlänkar och möjligheter att e-posta författaren. Endast en av de sajter som undersökts har en funktion för kommentarer, som är den enda systematiskt återkommande möjlighet som publiken har för att säga sin mening i anslutning till ett nyhetsmaterial. Men när möjligheten att kommentera används av publiken får det oförtjänt litet gensvar från sändaren.
Michael Karlsson, 35, är uppväxt i Falun och nu verksam som lärare och forskare vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall och Lunds Universitet.
Kontaktinformation
Michael Karlsson, kontorstelefon 060-14 86 04, eller e-post michael.karlsson@miun.se
