För högt blodtryck negligeras av både läkare och patienter
Både läkare och patienter tenderar att förklara bort blodtryckspatienters för höga tryck. Detta leder till att många patienter i onödan drabbas av svåra komplikationer som hjärtinfarkt, kärlkramp och värsta fall en för tidigt död. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
När patienter som tar mediciner mot högt blodtryck träffar sina läkare på återbesök, handlar det till stor del om att se hur bra medicinen fungerar och om den ger några biverkningar. I vissa fall är det enkelt: blodtrycket ligger bra och patienten har inga biverkningar. I andra fall är det mer komplicerat; blodtrycket ligger ”på gränsen” eller patienten har något symtom som kan vara en biverkan, men som lika gärna kan bero på något annat. I sådana lägen är det inte uppenbart vad läkaren ska göra – ska dosen höjas, sänkas, medicinen ändras eller ska medicineringen fortgå oförändrat?
Leg läkare Staffan Svensson har i sin avhandling studerat hur patienter med blodtrycksmedicin och deras läkare fattade beslut om detta genom att analysera 51 bandinspelade återbesök.
– Det vi fann var att läkarna och patienterna strävade efter att sätta ”oklara” blodtryck och biverkningar i ett sammanhang som gjorde dem mer klara. Till exempel var det vanligt att lätt till måttligt förhöjda blodtrycksnivåer betraktades i ljuset av att patienten var stressad inför besöket eller hade det stressigt i allmänhet, och att trycken därför inte var oroande. När det fanns misstänkta biverkningar kunde det handla om att föreslå alternativa förklaringar till symtomen, till exempel att de berodde på patienternas livsstil, säger Staffan Svensson.
De beslut som fattas vid återbesöken bygger därför på en tolkning av verkligheten: det handlar inte om att bara mäta ett värde, utan också i stor utsträckning om att förklara värdet. Detta är av intresse eftersom de behandlingar som finns mot högt blodtryck används på ett högst otillfredsställande sätt. Av alla människor som har högt blodtryck är det bara en minoritet – även bland dem som behandlas med läkemedel – som lyckas få ned trycket till önskvärda nivåer. Följden blir att ett stort antal människor drabbas av blodtryckskomplikationer som hjärtinfarkt, slaganfall, kärlkramp och död, som hade gått att förebygga.
– Jag misstänker att en del av problemet ligger i att både läkare och patient, som vi beskrivit, förklarar ”ned” höga värden och sedan väljer att inte behandla dem, säger Staffan Svensson.
Ett annat tänkbart skäl till den dåliga blodtryckskontrollen är att de beslut som fattas i samtalen inte återspeglas i patienternas vardag. Patienterna och läkarna var mestadels överens om tolkningen av blodtrycken, genom att bägge parter tenderade att betrakta förhöjda värden som undantag. Vad gäller biverkningar var patienter och läkare inte lika överens: här trodde patienterna oftare att symtom berodde på läkemedlen, medan läkarna gjorde andra tolkningar.
– Läkarna var i stort mer aktiva än patienterna både vad gällde att tolka blodtrycksvärden och biverkningar. De talade mer, var mer drivande i förklaringarna och låg bakom de flesta besluten. Läkarna fick alltså sista ordet, medan patienternas roll överlag var mer passiv. Men i praktiken är det förstås patienterna som får sista ordet, eftersom det är de som bestämmer om de tar blodtrycksmedicinerna som de ordinerats, säger Staffan Svensson.
I en intervjustudie med 33 av patienterna undersökte Staffan Svensson vilka skäl de hade att ta sina läkemedel. Han fann att patienterna ofta angav ”förtroende för läkarna” som ett skäl att ta dem. Ett annat skäl var att de ville undvika komplikationer eller helt enkelt ”få ned blodtrycket”. Skäl emot att ta medicinen var biverkningar eller en ovilja mot läkemedel i allmänhet. Dessa resultat understryker ytterligare vikten av att läkare måste förstå både sina egna och patientens bevekelsegrunder för att fatta beslut om medicinerna.
– Det går ju, till att börja med, inte att hjälpa patienter övervinna olika hinder mot att ta medicinerna om man inte vet vilka hindren är, säger Staffan Svensson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: Medication adherence, side effects and patient-physician interaction in hypertension
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Staffan Svensson, telefon: 031-342 3057, e-post: staffan.svensson@pharm.gu.se
Handledare:
Docent Karin Kjellgren, telefon: 031-773 6048, e-post: karin.kjellgren@sahlgrenska.gu.se
