Företagsledares ideal förändrades 1910-1945
Tomas Matti har i sin avhandling studerat de svenska storföretagsledarnas professionaliseringsprocess 1910-1945. Han kommer fram till att företagsledarna under denna period fick nya ideal, men att praktiken ofta var fortsatt patriarkal. Disputationen äger rum den 10 mars vid Uppsala universitet.
Det svenska näringslivet har sedan 1900-talets början dominerats av storföretagen. Företagens och företagsledarnas ekonomiska och politiska inflytande har varit stort och de har därmed påverkat det svenska samhällets utveckling. Hur påverkades företagsledarna under denna period och på vilka sätt har de hävdat sin legitimitet som ledare? Utvecklades nya moderna företagsledarideal som fick företagsledarna att handla mer professionellt eller fortsatte de att agera enligt gamla ideal?
I sin avhandling skildrar Tomas Matti företagsledarnas professionaliseringsprocess utifrån ett nytt perspektiv, med fokus på företagsledarnas ideal och praktik. Han har konstruerat en modell där de patriarkala och de professionella företagsledaridealen ställs mot varandra. De framväxande professionella idealen kommer till uttryck i företagsledares skrifter och debattinlägg, liksom från den företagsekonomiska forskningen. För att jämföra dessa ideal med ledarnas praktiska handlande har Tomas Matti djupstuderat två svenska storföretagsledare: Sigfrid Edström, verkställande direktör för Asea, och Ernst Jonas Wehtje, ledare för Skånska Cementkoncernen.
Enligt de patriarkala idealen rör företagen en elit och mannen är självskriven som ledare. Det finns ingen gräns mellan det privata och det offentliga och företagsledaren får sin legitimitet genom sin position. Det är hans personliga omdöme som styr och han är överordnad företaget. Enligt det professionella idealet är företagsledaren däremot underordnad företaget och får sin legitimitet från formella meriter. Regler och rutiner styr och ledarskapet är könsneutralt.
Tomas Matti visar att företagsledaridealen under 1900-talets första hälft blev alltmer professionella, medan ledarnas handlande i många avseenden var fortsatt patriarkalt.
– Företagsledarna hade lättare att ändra idealen än sin praktik. De professionella idealen verkade legitimerande när samhället demokratiserades. Företagsledarna handlade olika beroende på situation, säger Tomas Matti.
Kontaktinformation
Tomas Matti kan nås på telefon 018-471 57 57, 073-769 17 23 eller via e-post tomas.matti@ekhist.uu.se
