Håriga blad ger skydd mot insektsangrepp
Kålväxten strandtrav skyddar sig mot insektsangrepp genom att utveckla håriga blad. Insektsangreppen varierar i omfattning mellan åren, vilket är anledningen till att strandtraven finns både i en hårig och en kal form. Det visar Geir Løe i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet den 25 mars.
Växter kan inte fly när fiender hotar, men har utvecklat många olika försvarsmekanismer mot växtätare. Kända exempel är giftiga eller aptitreducerande ämnen och fysiska hinder som tornar, taggar och hår.
På exponerande stränder i Höga kusten förekommer strandtraven, Arabidopsis lyrata. Den tillhör familjen kålväxter och är utsatt för angrepp från insekter som har specialiserat sig på denna familj. Den förekommer i en hårig och en kal form.
Geir Løe upptäckte att håren fungerar som skydd mot betande insektslarver, men att effektiviteten i skyddet varierar mellan populationer och mellan år.
– Är det mycket skador ett år, blir de håriga växterna mindre skadade än de kala, medan skillnaden är liten vid låga skadenivåer, berättar Geir Løe.
Växlingen i angreppsnivåerna kan förklara varför hårig och kal strandtrav förekommer tillsammans.
Geir Løes resultat visar att mönstret för den håriga strandtravens utbredning har uppkommit genom naturlig selektion. Den håriga strandtraven gynnas sannolikt på ställen där det finns många växtätande insekter.
Kalhet orsakas av flera olika mutationer. Det finns med andra ord flera sätt att bli av med hårväxt, och olika mutationer i samma gen orsakar kalhet i olika populationer av strandtrav. Detta visar att enkla mutationer kan ha stora effekter på växternas morfologi, och följaktligen att det naturliga urvalet kan ske snabbt om förutsättningarna är de rätta.
I en population där kala och håriga individer växte tillsammans klarade sig kala växter lika bra som håriga när växtätande insekter uteslöts, medan det gick bättre för håriga än kala växter vid naturliga nivåer av insektsskador. Skillnaderna i framgång berodde mestadels på skillnader i sannolikheten att förbli blommande år efter år.
– Den här forskningen kan i förlängningen få betydelse för jordbruksindustrin. Om vi lär oss hur vilda växter skyddar sig mot insektsangrepp kan vi förädla växter med ett eget skydd så att vi slipper använda bekämpningsmedel som ger miljöproblem, konstaterar Geir Løe.
Kontaktinformation
Geir Løe kan nås på tel 018-471 28 69, mobil 0703-00 11 55 eller e-post geir.loe@ebc.uu.se
