Felaktig metod kan avgöra när vattenskalle ska opereras
Den metod som anses vara bäst för att avgöra vilka patienter med vattenskalle som ska opereras fungerar inte. Diagnosen grundar sig mer på tro än på vetenskap. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Vattenskalle eller hydrocefalus beror på att för mycket vätska samlas i hjärnans hålrum. Patienterna har ofta svårigheter att gå och deras förmåga att tänka och minnas påverkas också, men många blir bättre om de opereras. Vätskan kan dräneras med hjälp av ett smalt plaströr i hjärnans ena hålrum och i vissa fall kan en titthålsoperation göra att hjärnvätskan kan tas upp i blodet på ett naturligt sätt. Men det finns patienter som inte blir bättre av att opereras och det finns risk för komplikationer. Läkarna måste därför avgöra vilka patienter som blir mest hjälpta av ett kirurgiskt ingrepp.
En av de metoder som används för att avgöra om patienten bör opereras går ut på att mäta hjärnans vätsketryck. Trycket förändras stötvis och genom att använda sensorer i hjärnans hålrum kan läkarna få en vågformig bild av tryckets variationer.
– Man brukar säga att om B-vågorna förekommer 50 % av tiden eller mer så är det en bra indikation på att en operation kommer att hjälpa, men i min avhandling visar jag att det inte finns någon sådan koppling, säger Hannes Stephensen.
I studien analyserades vågmönstret hos 55 patienter först efter det att de genomgått operation och det fanns inget samband mellan vågbilden och resultatet av det kirurgiska ingreppet.
Det är fortfarande oklart vad det är som gör att hjärnans hålrum blir större vid vattenskalle. I den medicinska litteraturen förklaras det ofta med att det skulle finnas en tryckskillnad mellan hålrummet och hjärnytan. Men i Hannes Stephensens studie fanns ingen sådan skillnad.
– Det vetenskapliga underlaget är ofullständigt. Vi mätte trycket hos tio patienter och det fanns ingen skillnad mellan trycket i hjärnans hålrum och över ytan, säger Hannes Stephensen.
Mellan åren 1950 och 1970 ansåg många att barn med vattenskalle klarade sig bättre utan operation, och det finns därför idag många vuxna i Sverige som aldrig fått behandling. Men avhandlingen visar att också vuxna patienter som har haft obehandlad vattenskalle under många år kan förbättras avsevärt med ett kirurgiskt ingrepp. I studien opererades 17 patienter som haft obehandlad vattenskalle i genomsnitt 40 år och av dem var det bara en som inte blev bättre.
– Efter operationen hade patienterna lättare för att gå, de fick bättre balans och mindre problem med urinläckage. Många av patienterna beskrev det som att de fått livet tillbaka, säger Hannes Stephensen.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Adult hydrocephalus – intracarnial pressure, B-wave and clinical analysis in patients with noncommunicating and communicating hydrocepphalus
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Hannes Stephensen, neurokirurg, telefon: 0047-456 77 233, 073-785 51 50, e-post: hannes.st@mail.nu
Handledare:
Professor Carsten Wikkelsö, telefon: 031- 342 24 58, 070-820 37 24, e-post: carsten.wikkelso@neuro.gu.se
