Bohusländska kvinnor oftare förtidspensionerade för depression
Allt fler kvinnor i Bohuslän blev under åren 1980-1998 förtidspensionerade för till exempel depression eller stress. I jämförelse med övriga landet var det 20 % fler av länets förtidspensionerade kvinnor som hade en psykiatrisk diagnos. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Socionomen Lena Andersson har gått igenom de medicinska intyg som låg till grund för Försäkringskassans beslut om förtidspension i Göteborg och Bohuslän mellan åren 1980 och 1998. Studien visar att det bara var kvinnorna i Bohuslän som i större utsträckning var förtidspensionerade för depression, stress eller neurotiska sjukdomar. Männens statistik skiljer sig inte från landet i övrigt.
– Det är svårt att förklara vad det var som gjorde att kvinnorna i Bohuslän i så hög utsträckning skiljde sig från övriga landet. Det kan bero på att landsbygdens invånare hade sämre tillgång till psykiatrisk vård och deras längre restider kan också ha spelat en roll, säger Lena Andersson.
Studien visar också att psykiatriska diagnoser var dubbelt så vanligt bland både män och kvinnor i Göteborg jämfört med övriga landet.
– Det finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och arbetslöshet. Andelen psykiska diagnoser i Göteborg hänger troligen ihop med varvsnedläggningar och omställningen till tjänstesamhället, säger Lena Andersson.
Under perioden var också den psykiatriska vården i Göteborg förhållandevis väl utbyggd och resurserna inom psykiatrin kan ha gjort att fler personer fick en korrekt diagnos på sina medicinska intyg. Mot slutet av 1990-talet minskade den del av de förtidspensionerade i Göteborg som hade diagnoser som depression eller stressrelaterad sjukdomar.
Samtidigt ökade andelen psykiatriska diagnoser som skäl för förtidspensioneringen bland kvinnor i Bohuslän.
Studien pekar på ett samband mellan utbyggnaden av den psykiatriska vården och andelen förtidspensionärer med en psykiatrisk diagnos. Många psykiatriker, psykologer och vårdplatser inom regionen tycks också medföra att fler förtidspensioneras för stress, depression eller neurotiska sjukdomar.
– Så som vi tolkar det innebär en mer utbyggd psykiatri att fler fall upptäcks men det kan också vara så att den psykiatriska vården är utbyggd för att det finns ett stort vårdbehov i området, säger Lena Andersson.
Lena Andersson har också jämfört Göteborg och Bohuslän med liknande regioner i sydöstra Norge. I landsbygdsregioner som Aust-Agder och Vest-Agder var andelen förtidspensionärer med psykiatrisk diagnos större bland både männen och kvinnorna, men i Oslo var det bara männen som hade en förhöjd risk för att vara förtidspensionerade med en psykiatrisk diagnos.
– Kvinnorna i Oslo hade istället en lägre risk än Norge i övrigt och förklaringen kan vara att det är många högutbildade kvinnor som flyttat in till Oslo för att arbeta. Låg utbildning är en riskfaktor i sammanhanget, säger Lena Andersson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Regional differences in disability pension and sickness absence with psychiatric diagnoses in Sweden and Norway 1980 – 2000
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Lena Andersson, socionom, telefon: 031-773 68 54, 070-241 41 34, e-post: lena.andersson@socmed.gu.se
Handledare:
Docent Gunnel Hensing, telefon: 031- 773 68 62, e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se
