Effektivare rening av avloppsvatten
Avloppsvatten på landsbygden renas ofta i små, enskilda avloppsanläggningar som i dag inte är så effektiva på att skilja av den fosfor och det kväve som finns i avloppsvattnet. Dessa båda ämnen kan som bekant bidra till övergödningen av sjöar och vattendrag och med tanke på att ungefär 1 miljon hushåll (varav hälften permanentboende) i Sverige nyttjar just enskilda avloppsanläggningar finns det all anledning att titta närmare på problematiken. Inte minst på grund av att bruttoutsläppet från nämnda anläggningar faktiskt är större än det totala fosforutsläppet från samtliga reningsverk i landet.
De existerande enskilda avloppsanläggningarna är inte heller utformade så att olika näringsämnen i avloppsvattnet kan tas till vara för gödsling av odlingsmark. Doktorsavhandlingen Reactive filter materials for ammonium and phosphorus sorption in small scale wastewater treatment med vilken Annelie Hedström disputerar den 8 juni, har som syfte att studera olika metoder som ökar reningseffektiviteten av enskilda avloppsanläggningar och som kan underlätta tillvaratagandet av avloppsvattnets näringsämnen.
– Jag har undersökt hur man bättre kan fånga upp fosfor och ammonium ur avloppsvatten med reaktiva filtermaterial. Reaktiva fibermaterial kan användas i stället för sad i små avloppsanläggningar, säger Annelie Hedström.
– Av de material som undersöktes var masugnsslaggen, en restprodukt vid järnframställning, mest lovande för fosforavskiljning och var effektivare ju färskare materialet var. Däremot lakades förhållandevis stora mängder svavel ut ur materialet, vilket måste undersökas vidare,
Också hur man kan behandla sllamavskiljarslam lokalt har Annelie Hedström undersökt. Resultaten är lovande. Metoden innebär frysning av slammet under vintern, torkning under våren och kompostering tillsammans med hushållsavfall under sommaren.
– Inga driftproblem uppstod och under komposteringen uppmättes mycket höga temperaturer i komposten, hela 73 grader. Det innebär att eventuella sjukdomsframkallande organismer i slammet helt enkelt dör under processen.
Annelie Hedström är 34 år, född och uppvuxen ä Ånäset i Västerbotten och tog sin civilingenjörsexamen i samhällsbyggnadsteknik vid dåvarande Högskolan i Luleå.
Upplysningar: Annelie Hedström, tel. 0920-49 23 09, annelie.hedstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
