Fettcellernas storlek viktigt för överviktigas sjukdomsrisk
Patienter med fetma har betydligt högre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom och typ 2 diabetes, men det är inte bara mängden fett som är avgörande. Både fettets placering och storleken på fettcellerna spelar en viktig roll. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Avhandlingen bekräftar att fettcellerna släpper ut flera olika signalämnen som kroppen i vanliga fall bildar vid inflammation och som ökar risken för åderförkalkning och diabetes.
Studierna har genomförts med hjälp av DNA microarray. Det är en teknik som gör det möjligt att studera en stor mängd gener samtidigt.
Fettceller kan variera väldigt mycket i storlek: de största kan vara 15 gånger större än de minsta. Analyserna av fettcellerna visar att det finns gener som är mer aktiva i större fettceller än i mindre. Generna i större fettceller verkar bland annat bilda mer av proteinet Serum amyloid A (SAA). Detta är ett av de inflammatoriska ämnena som ökar risken för hjärtkärlsjukdom.
– Personer med fetma har förhöjda nivåer av SAA, och nivåerna minskar vid viktnedgång. Olika personer som väger lika mycket kan ha få stora fettceller eller många små fettceller, säger Jenny Palming.
Tidigare har det varit svårt att separera fettceller av olika storlek, men med hjälp av en nyutvecklad metod har forskarna nu bättre kunnat jämföra olika stora fettceller från ett och samma prov.
– Eftersom cellerna kom från samma biopsi har de utsatts för samma omgivningsfaktorer som till exempel hormonnivåer, säger Jenny Palming.
I fettvävnaden finns också gener som styr produktionen av vissa antikroppar, så kallade immunoglobiner. Studien visar att generna i fettvävnaden runt bukens inre organ hade ett starkare uttryck än generna i fettcellerna i underhudsfettet på magen.
– Det var flera gener som hade en betydligt högre aktivitet i det så kallade viscerala fettet inne i buken. Där fanns det också fler av den celltyp som producerar immunoglobuliner, säger Jenny Palming.
Immunoglobulinerna kan göra att fettcellerna lagrar mer fett och det kan i sin tur bidra till bukfetma, men exakt hur det går till är inte klarlagt.
Avhandlingen visar att nivåerna av de inflammatoriska ämnena minskade när de överviktiga i studien gick ner i vikt.
– Våra resultat pekar ytterligare på att dessa ämnen bildas i fettvävnaden och att de förhöjda nivåer som ses hos många feta härrör från fettvävnaden, säger Jenny Palming.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för metabolism och kardiovaskulär forskning
Avhandlingens titel: Human adipose tissue – genes predominantly expressed in the visceral depot and in the hypertrohic adipocytes
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Jenny Palming, fil. mag, telefon: 031-342 67 36, 073-368 90 55, e-post: jenny.palming@medic.gu.se
Handledare:
Docent Malin Lönn, telefon: 031- 342 16 43, e-post: malin.lonn@medic.gu.se
