Svenska medarbetare ställer höga krav på utländska ägare

− Det är tydligt att värderingar om frihet, jämlikhet, inflytande och respekt för den enskilde ger en särskild förväntan på hur arbetssituationen ska se ut. Detta är viktigt att förstå för en ny utländsk ägare för att kunna skapa en god relation till medarbetarna och för att kunna integrera svenska företag på ett smidigt sätt, säger Magnus Frostenson.

När ett svenskt företag får nya utländska ägare innebär det ofta stora förändringar för medarbetarna. De nya ägarna behöver det informella mandat som krävs för att kunna leda och verka med stöd av medarbetarna i stället för att utkämpa en kamp emot dem.

Nyckeln till den interna legitimiteten finns i ett antal faktorer. Bland annat är det viktigt att kunna behålla en viss frihet och ett inflytande över den egna arbetssituationen. De svenska medarbetarna tycks kräva ett stort mått av delaktighet och möjlighet att påverka det egna arbetet. Det är också viktigt att de nya ägarna motsvarar ofta högt ställda krav på kunskap och kompetens som kan komma den svenska organisationen till del.

− Det visar sig att förändringar av själva arbetsinnehållet är svårare att acceptera än förändringar av rutiner och organisationens utseende. Detta har att göra med att en förändring av själva meningen med arbetet är svårare än förändringar av dess yttre former, säger Magnus Frostenson.

Ägaren måste också ha status, och här ser man en nationell rangordning. Ju mindre kunskap man har om de nya utländska ägarna, desto större vikt får nationella stereotyper. Här tycks anglosaxiska länder har högre status bland de svenska medarbetarna än Tyskland och Finland.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:

Magnus Frostenson, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 51
Mobil: 070-344 45 37