Forskningsresultat möjliggör vaccin mot svår malaria
Den svåraste formen av malaria slår allra hårdast mot gravida kvinnor och deras barn. En samarbetsstudie mellan Karolinska Institutet och Makerere University i Uganda bidrar nu med viktig kunskap om hur malariaparasiten gömmer sig i den gravida kvinnans moderkaka.
Plasmodium falciparium är namnet på den i särklass besvärligaste av de fyra malariaparasiter som infekterar människor. Ett stort problem är att parasiten infekterar moderkakan hos gravida kvinnor med livshotande konsekvenser för både fostret och kvinnan. I kombination med ofta bristande vårdresurser i malariadrabbade områden leder detta till att många kvinnor får svåra komplikationer och avlider i samband med förlossningen.
– Av någon anledning förlorar kvinnor vid sin första graviditet den semi-immunitet som annars brukar finnas hos vuxna människor. Moderkakan verkar utgöra en anatomiskt gynnsam miljö för en subpopulation av parasiterna, säger Niloofar Rasti, doktorand vid Karolinska Institutet som har arbetat med studien.
Forskargruppen från Karolinska Institutet leds av professor Mats Wahlgren och har tillsammans med forskare från Karolinska Institutets samarbetsuniversitet Makerere University i Uganda nu studerat detaljerna kring hur parasiten infekterar moderkakan. Resultaten som publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften PNAS kan möjliggöra utvecklandet av vaccin och terapier mot de svåra infektionerna.
Parasiten tar sig i en del av sin livscykel in i människans röda blodkroppar där den producerar proteiner som fäster vid receptorer i blodkärlens väggar. Resultatet blir att de röda blodkropparna ansamlas i organens fina blodkärl med livshotande symtom som följd. Vuxna människor som har infekterats flera gånger kan dock bli delvis immuna genom att immunförsvaret successivt lär sig känna igen parasitens proteiner. När moderkakan bildas tillkommer en ny miljö med en annorlunda uppsättning av receptorer. Detta innebär att en ny tillväxtnisch öppnas för en subpopulation av parasiterna.
Tidigare studier har gett bilden av att ett enda protein från parasiten fäster vid ett specifikt protein, en receptor, i moderkakan. Men Niloofar Rasti och hennes kollegor misstänkte att de naturliga mekanismerna är mer komplicerade än vad studier i laboratorium har visat. Därför samlade de in och analyserade moderkakor på plats i Uganda.
– De flesta av de parasiter vi studerade kunde binda till tre olika receptorer i moderkakan. Det skulle kunna innebära att ett framtida vaccin inte kan bygga på principen ett protein – en receptor som man hittills har trott, säger Niloofar Rasti.
Nu när forskarna vet att flera olika receptorer i moderkakan är inblandade i bindningsmekanismen ska de rikta uppmärksamheten mot själva parasiten. Fortsatta studier kommer att fokusera på om parasiten producerar flera olika ytproteiner eller om ett och samma protein kan binda till flera receptorer hos värden.
Publikation:
“Nonimmune immunoglobulin binding and multiple adhesion characterize Plasmodium falciparum-infected erythrocytes of placental origin”
Niloofar Rasti, Fatuma Namusoke, Arnaud Cheˆne, Qijun Chen, Trine Staalsoe, Mo-Quen Klinkert, Florence Mirembe, Fred Kironde och Mats Wahlgren
PNAS Online early edition, 28 augusti – 1 september 2006
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Mats Wahlgren
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC)
Tel: 08-524 872 77, 070-556 12 46
E-post: Mats.Wahlgren@ki.se
Doktorand Niloofar Rasti
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC)
Tel: 08-457 25 25
E-post: niloofar.rasti@smi.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
