Immunaktivering i hjärnan minskar med modern hiv-behandling
Den immunaktivering som hiv-viruset sätter igång i hjärnan tros vara en av orsakerna till att vissa patienter blir dementa. Dagens kombinationsbehandling minskar effektivt immunförsvarets reaktion, men hälften av patienterna har ändå kvar en lätt immunaktivering i sin ryggvätska efter två år. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Patienter med hiv får under loppet av flera år ett allt sämre immunförsvar och så småningom kan patienten utveckla aids. I dag bromsas sjukdomens förlopp av en kombination av flera olika läkemedel.
Hjärnan infekteras av hiv-viruset tidigt i sjukdomsförloppet. Viruset sätter igång en immunaktivering som tros vara inblandad i en skadeprocess i hjärnan som mot slutet av sjukdomen leder till att vissa patienter utvecklar demens. I västvärlden blir ungefär en femtedel av patienterna dementa om de inte får behandling.
– Vi studerar olika markörer som kan hjälpa oss att se vilka patienter som riskerar att utveckla demens, men än så länge vet vi inte varför en del patienter utvecklar demens medan andra inte gör det, säger specialistläkare Sahra Abdulle.
Genom att undersöka ryggvätskan hos hiv-infekterade patienter kan läkare studera virusmängd, immunaktiveringsmarkörer och cellskademarkörer.
– Prover från ryggvätskan ger en ganska bra bild av vad som händer i hjärnan men än så länge har ingen av dessa markörer använts kliniskt på patienter, säger Sahra Abdulle.
Avhandlingen pekar på att det sannolikt krävs en kombination av olika markörer för att läkaren ska få en bild av sjukdomsförlopp och skademekanismer i hjärnan.
Studien visar att den moderna behandlingen med flera olika bromsmediciner effektivt minskar immunaktiveringen i hjärnan. De patienter i studien som hade aidsdemens hade ofta kraftigt förhöjda koncentrationer av skademarkören neurofilament protein, men nivån av proteinet sjönk när patienten fick en kombination av olika läkemedel mot hiv.
Resultaten visar också att den skadliga immunaktiveringen kraftigt minskar efter insatt hiv-behandling, men efter två års behandling hade nästan hälften av patienterna fortfarande en måttligt ökad immunaktivering i hjärnan.
– Vi vet ännu inte vad det beror på eller vad det innebär för patienterna att deras immunförsvar fortfarande är aktiverat efter så lång tid. Det krävs fler studier för att svara på de frågorna, säger Sahra Abdulle.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: HIV-1 Infection of the Central Nervous System: Markers of Pathogenesis and Antiretroviral Treatment Effects
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sahra Abdulle, leg läkare, telefon: 031-343 40 00, e-post: sahra.abdulle@infect.gu.se
Handledare:
Docent Magnus Gisslén, telefon: 031-343 40 00, e-post: magnus.gisslen@infect.gu.se
