Onödig antibiotikabehandling vid amning
Ammande mödrar får ofta antibiotika i onödan. Det visar en ny avhandling i ämnet omvårdnad vid Karlstads universitet. Kunskapen är viktig eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem som har lett fram till bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika.
Även om patienten inte får antibiotika vid diagnosen mastit, ofta kallad mjölkstockning, så behöver inte risken för bröstböld öka visar nya forskningsresultat.
– Trots en låg antibiotikautskrivning var även förekomsten av bröstböld låg i jämförelse med internationella studier. Detta kan innebära att många kvinnor över hela världen får antibiotika i onödan, säger Linda J. Kvist, nybliven doktor vid fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper på Karlstads universitet och barnmorska på Helsingborgs Lasarett.
– Kunskapen är viktig. Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika orsakar mycket svårbehandlade infektioner, säger Linda Kvist.
Linda Kvist, som disputerade den 23 september, har undersökt vård och behandling av kvinnor med inflammatoriska symptom i bröstet under amningsperioden.
Resultaten kommer att publiceras i den internationella tidskriften Midwifery.
Anledningen att antibiotika ges är att det antas vara en infektion som orsakar mödrarnas besvär och man befarar att de ska råka ut för bröstböld, eller abscess på medicinskt språk. Andra studier från Danmark, USA, Australien, Turkiet och även Sverige visar att mellan 50 och 100 procent av mödrar med bröstinflammation under amningsperioden får antibiotika.
Internationella studier skrivna efter 1970 rapporter att förekomsten av bröstböld till följd av mastit/mjölkstockning varierar mellan 0.5 och 11.5 procent.
Undersökningen, som ingår i avhandlingen, genomfördes i södra Sverige mellan 2002 och 2004 på 210 fall med spända, ömma, röda bröst som ofta åtföljdes av hög feber. Resultatet överraskade forskarlaget. Endast 13 procent av mödrarna gavs vid studien antibiotika som behandling för sina problem.
Eftersom endast 13 procent av mödrarna i Karlstadsstudien fick antibiotikabehandling skulle man alltså kunna anta att flera av dem råkade ut för bröstböld, men så var inte fallet. I studien var förekomsten av bröstböld i samband med mastit/mjölkstockning 3.3 procent.
I Australien har forskare visat på snarlik förekomst av bröstböld trots högre antibiotika användning. Ytterligare en studie som ingick i avhandlingen visade att när alla ammande kvinnor i Sverige ingår i beräkningen, opereras en kvinna av 1000 för bröstböld inom ett år efter barnets födelse. Siffran var exakt likadan i Kvists studie.
Ett problem är dock att det inte går att förutspå vilka mödrar som kommer att utveckla en bröstböld. Det är möjligt att de som utvecklar bröstböld gör det oavsett om de får antibiotika eller inte. Ny forskning kan ge svar på den frågan.
För övrigt fann forskarlaget att akupunkturbehandling gav bättre symptomlindring än hormonspray i näsan (oxytocin spray). Vad som förefaller vara det viktigaste är att mödrar mycket snabbt får hjälp av personer som har särskilt intresse för och kompetens i mjölkstocknings-problematiken.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Linda J. Kvist
Tfn.nr: 042-10 22 03
mobil: 070 2361311
Carina Olsson
informatör
Karlstads universitet
651 88 KARLSTAD
Tfn 054-700 2244
