Intellektuella funktionshinder vanligt andra året efter stroke
Ett och ett halvt år efter stroke har många patienter fortfarande kraftigt försämrade intellektuella funktioner. Patienterna löper också större risk att utveckla både depression och demens. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke. Stroke kallas också slaganfall och beror på hjärninfarkt eller blödning i hjärnan. Patienterna får ofta rörelsehinder och svårigheter att tala, men den neurologiska skadan kan i ett senare skede också förändra känsloliv och intellekt.
– Många förknippar stroke med de fysiska konsekvenserna och inser inte att patienten också påverkas mycket av den intellektuella förändringen. Den kan faktiskt betyda mer för patienten än den motoriska förlusten, säger läkaren Thomas Lindén.
Av de 149 strokepatienter som undersöktes ett och ett halvt år efter sin stroke hade omkring två tredjedelar nedsatta intellektuella funktioner. Bland annat påverkades minnet, den språkliga förmågan och det abstrakta tänkandet.
– Det handlade om saker som att plötsligt inte längre kunna knäppa en skjorta, inte känna igen ansikten eller att tolka bildliga uttryck bokstavligt. Det är många förmågor som kan påverkas och som betyder mycket för hur väl vi kan klara oss själva, säger Thomas Lindén.
Patienterna löper också större risk att utveckla depression ett och ett halvt år efter stroke. 745 friska personer i samma ålder undersöktes på samma sätt som strokepatienterna, och jämfört med den friska gruppen var depression mer än tre gånger så vanligt i gruppen som hade haft stroke.
– Det är ytterst viktigt att personalen är medveten om att depression är så vanligt bland dessa patienter. Om patienten är deprimerad måste han eller hon få behandling, annars får rehabiliteringen ingen effekt, säger Thomas Lindén.
I studien hade en tredjedel av patienterna depression och en dryg fjärdedel hade till och med demens.
Avhandlingen visar också att strokepatienter med nedsatta intellektuella förmågor har större vårdkostnad än de övriga. Redan under det första året är kostnaden för dessa patienters vård och stödinsatser tre gånger så stor än för de övriga patienterna.
– Patienter med nedsatt intellektuell förmåga har sannolikt svårare att klara sitt dagliga liv på egen hand och behöver därför mer av de insatser som samhället kan ställa upp med. Vård och omsorg måste kunna identifiera, bemöta och behandla intellektuella och känslomässiga störningar för att kunna nå goda resultat, säger Thomas Lindén.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Late neuropsychiatric consequences of stroke in the elderly
Avhandlingen försvaras fredagen den 24 november, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Thomas Lindén, leg. läkare, telefon: 031-342 29 39, 070-574 46 48, 031-338 18 06, e-post: tlinden@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Christian Blomstrand, telefon: 031- 342 10 00, e-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se
Professor Ingmar Skoog, telefon: 031-342 12 89, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se
