Språkfel naturlig väg mot rätt grammatik
Vilken nytta har egentligen grammatikundervisningen i skolan? Christine Fredriksson har följt språkutvecklingen hos svenska grundskole- och gymnasieelever och visar att eleverna sällan förstår funktionen av en ny böjningsform direkt, utan att de först efter hand lär sig förstå skillnader mellan olika former. Disputationen äger rum den 2 december.
En känd problematik inom språkundervisningen är att läraren å ena sidan lär ut ett visst grammatiskt fenomen, men att eleven å andra sidan oftast inte verkar omsätta denna information i sin språkanvändning. Detta har rest frågan vilken nytta grammatikundervisningen egentligen har för språkinlärningen. I sin avhandling har Christine Fredriksson försökt besvara denna fråga genom att belysa hur mycket av en given information eleven är kapabel att ta upp och hur språkutvecklingen påverkas på längre sikt. Hon har också belyst hur olika yttre faktorer som motivation, elevattityder och de moderna språkens ställning inom skolpolitiken påverkar elevresultaten.
Christine Fredriksson har under två års tid följt språkutvecklingen hos svenska grundskole- och gymnasieelever som lär sig tyska och undersökt deras inlärning av tyska verbformer. Hon har kartlagt olika faser och steg som de flesta elever genomlöper. Resultaten visar att elever sällan förstår funktionen av en ny introducerad böjningsform omedelbart utan att de antingen lär sig hela ordet respektive hela frasen där böjningsformen ingår utantill, eller att de lär sig böjningsformen, men inte när eller i vilken funktion den används. Först efter hand lär de sig att skilja mellan olika former och deras funktioner. Denna process speglas i olika typer av fel som avlöser varandra i bestämd ordning och som så småningom avtar tills formerna används korrekt. Språklig kompetens som liknar den hos en infödd talare uppnås därmed först efter sex års undervisning. En överlag låg motivationsnivå hos gymnasieeleverna, vilken kan föras tillbaka till samhällets och skolans signaler, kan enligt Christine Fredriksson vara en viktig orsak till varför många inte når dit.
Grammatikundervisningen har visat sig ha ett avgörande inflytande på den ordning i vilken eleverna lär sig nya verbformer. De lär sig också olika verbformer olika snabbt, beroende på hur entydiga de är. Korrekta och varierade språkfärdigheter uppnås först när eleven förstått hur en form används i tal och skrift för att uttrycka en viss betydelse.
– Jag hoppar att min forskning på sikt ska kunna bidra till mer effektiva didaktiska metoder i tyskundervisningen, säger Christine Fredriksson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christine Fredriksson, tel: 0705-17 77 65, e-post: Christine.Fredriksson@moderna.uu.se
