Dåligt minne kan varna för depression
Försämrat minne kan vara ett tidigt tecken på en annalkande depression, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Kognitiva funktionsnedsättningar uppmättes redan tre år före depressionsdiagnosen och kvarstod även tre år efter att depressionen upphört.
Det är sedan tidigare känt att människor som är mitt uppe i en depression får något sämre resultat på minnestester än friska människor. Men kunskapen om depressioners kognitiva effekter är långt ifrån fullständig. Ett problem är att alla studier inom området har utförts på inskrivna patienter trots att de flesta deprimerade människor aldrig söker vård. Dessutom saknas studier som undersöker sambanden mellan kognitiva funktioner och närbesläktade tillstånd som ångest.
För att få en mer komplett bild har Eija Airaksinen i sin doktorsavhandling Cognitive functions in depression and anxiety disorders studerat sambanden mellan kognitiva funktioner, depression och ångest hos en slumpmässigt utvald grupp 20 till 64-åringar från Stockholms län under tre år.
Alla deltagare fick först utföra en rad uppgifter som gav ett mått på kognitiva förmågor som exempelvis minne och verbalt flöde. När resultaten från de personer som led av depression eller ångest jämfördes med resultaten från den friska andelen framgick att både depression och ångest var förknippat med ett försämrat minne. Sambandet gällde såväl för dem som sökt vård som för dem som inte hade sökt vård. Varken depression eller ångest påverkade dock den verbala förmågan.
När de personer som var deprimerade följdes upp tre år senare visade det sig att minnesnedsättningen kvarstod även hos dem som hade tillfrisknat från sin depression. Av materialet framgick även att personer som i början av studien hade ett dåligt minne löpte en ökad risk för att utveckla depression tre år senare.
– Det handlar om små skillnader i de kognitiva förmågorna som knappast märks i vardagen. Men det är intressant att skillnaderna överhuvudtaget finns där, både innan och efter själva depressionen. Precis som många andra sjukdomar har depression en inledande fas som inte alltid märks så tydligt, säger Eija Airaksinen.
Enligt Eija Airaksinen tyder resultaten på att depression och ångest är förknippade med någon typ av hjärnpåverkan. Möjligen härrör symtomen från förändringar i Hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för minne och inlärning och som är mindre hos deprimerade personer än hos andra.
– Idag lever och arbetar många människor med depressioner utan kontakt med sjukvården. Förhoppningsvis kan min forskning öka kunskapen om vilken sorts sjukdom depression är och varför det är viktigt att behandla, säger Eija Airaksinen.
Avhandling: Cognitive Functions in Depression and Anxiety Disorders – Findings from a population based study av Eija Airaksinen. ISBN: 91-7140-954-8.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Eija Airaksinen
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 08-737 38 57, 0768-798 590
E-post: eija.airaksinen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
