Kvävenedfall gör att myrar bidrar till klimatförändringen

Den ökande halten av koldioxid i luften leder till att vi förväntar oss en klimatändring med högre temperatur i framtiden. Huvudorsaken är förbränning av fossila bränslen, men det finns även andra processer som kan leda till koldioxidökning. Under årtusenden har växter på torvmossar och andra myrar tagit upp koldioxid från luften genom sin fotosyntes och bundit det i form av torvlager som kan vara upp till 10 meter djupa. En sådan bindning av koldioxid fungerar som en kolfälla och kan i viss mån motverka utsläppen av koldioxid.

– Nu finns det tecken som tyder på att kväveföroreningar i luften gör att myrar börjar avge mer koldioxid än vad de binder, och att de därför kan övergå från att vara kolfälla till att bli kolkälla och därmed snarare förstärka växthuseffekten, säger Håkan Rydin, professor i växtekologi, som lett deltagit i studien.

Torvlagrens innehåll av kol motsvarar 40-50% av den totala mängden koldioxid i atmosfären. Den viktigaste torvbildaren är vitmossor, eller torvmossor som de också kallas (INTE detsamma som fönsterlav, som används i adventsljusstakar). Torvmossor har flera unika egenskaper. De suger upp vatten såsom tvättsvampar, gör miljön vattendränkt och syrefattig vilket motverkar mikroorganismernas nedbrytning och gör att växtresterna ansamlas som torv. En annan anledning till torvbildning är att torvmossorna producerar organiska ämnen, exempelvis polyfenoler, som gör dem mycket svårnedbrutna. På många myrar, de som kallas mossar, sker all näringstillförsel genom nederbörden. De är därför mycket näringsfattiga, och påverkas direkt av den kvävemängd som finns i nederbörden som resultat av luftföroreningar.

I den aktuella studien visar ett forskarnätverk, som tagit prover från myrar i Europa med olika halter av kväve i nederbörden, att torvmossor som vuxit i områden med högre kvävehalt bildar mindre mängder av polyfenoler, och därför bryts ned lättare av mikroorganismer än de som vuxit där halten är låg, t ex i Norden. Den ökade nedbrytningen gör att myrarna avger mer koldioxid till atmosfären.

Man har även funnit att högre kvävnedfall gynnar gräs och starr som växer på myren. Dessa bidrar inte till torvbildningen på samma sätt som torvmossorna. Sammantaget gör det att myrarna kan bidra till växthuseffekten i områden med höga kvävehalter i nederbörden, både genom ökad avgivning och minskad inbindning av koldioxid.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Rydin, tel: 018-471 28 54, 070-331 62 34, e-post: Hakan.Rydin@ebc.uu.se