Nya rön ökar kunskapen om insulinproducerande celler
Insulinproducerande celler är känsliga för insulin och kan snabbt känna av hur mycket insulin som frisatts. Det visar en forskargrupp vid Uppsala universitet i en artikel som publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Det blodsockersänkande hormonet insulin är mest känt för att stimulera upptaget av socker (glukos) från blodet till muskel- och fettvävnad, samt för att hämma leverns glukosproduktion. När insulin binder till mottagarmolekyler (receptorer) aktiveras en signalkedja, vilket bland annat leder till att fettmolekylen PIP3, som är inblandad i regleringen av många olika funktioner i cellen, bildas i cellmembranet. Senare tids forskning har visat att det även finns insulinreceptorer på ytan av de insulinproducerande cellerna – bukspottkörtelns betaceller – men det är oklart i vilken utsträckning betacellens PIP3-nivåer påverkas av cellernas egen frisättning av insulin.
I den aktuella studien har forskargruppen för första gången gjort mätningar av PIP3-nivåerna i enskilda insulinproducerande celler. De visar att glukos, som är den viktigaste stimulatorn av insulinfrisättningen, i samverkan med frisatt insulin orsakar en snabb och kraftig ökning av PIP3-nivåerna i cellmembranet. Eftersom PIP3-molekylen är kortlivad med en halveringstid på mindre än en minut, leder den hos normala betaceller pulserande insulinfrisättningen till pulserande (oscillerande) PIP3-nivåer.
Detta innebär att PIP3 är väl lämpad som signalmolekyl för att förmedla snabb positiv eller negativ återkoppling av insulin på betacellsfunktionen. Ökad kännedom om insulinets effekt på betacellerna kan i förlängningen leda till nya principer för behandling av diabetes.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Tengholm, 018-471 44 81, 070-731 00 62, e-post anders.tengholm@mcb.uu.se
