Svensk arkitekturforskning hotas av svag återväxt
Svensk arkitekturforskning håller hög kvalitet och vilar på en solid empirisk och humanistisk bas. Men teoribildning och metodutveckling är generellt svaga, antalet doktorander minskar, forskargrupperna är isolerade och utspridda och forskarna publicerar sig inte tillräckligt i internationella tidskrifter. Det konstaterar en internationell expertgrupp som på uppdrag av Formas utvärderat svensk arkitekturforskningen.
– Utvärderingen visar på både styrkor och svagheter inom svensk arkitekturforskning, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas. Nu är det viktigt att ta vara på de möjligheter som utvärderarna pekar på. Det behövs en bra koordinering av forskningen och det kan lösas genom en bättre dialog mellan finansiärer och forskarsamhället. Det är också angeläget att ta fram en långsiktig strategi för arkitekturforskningen där alla intressenter bör delta. Formas kommer att initiera seminarier och fortsatta diskussioner med alla intressenter i syfte att främja svensk arkitekturforskning.
Formas tog 2005 initiativ till att utvärdera svensk arkitekturforskning, dvs forskning om relationen mellan människan och den byggda miljön oavsett skalan. Syftet var att utvärdera den vetenskapliga kvaliteten på svensk arkitekturforskning sett i ett internationellt perspektiv samt forskningens nytta och användbarhet för branschen, och samhället. I riktlinjerna till utvärderarna framhöll Formas att utvärderingen skulle vara framåtsyftande och fokusera på utvecklingsmöjligheterna för institutionerna och forskningsområdet.
De institutioner som utvärderats är Chalmers, KTH, Lunds Tekniska Högskola (LTH), Landskapsplanering vid SLU i Ultuna och Alnarp, Luleå Tekniska Universitet samt Blekinge Tekniska Högskola.
Utvärderingen har utförts av en expertgrupp bestående av internationellt kända professorer som representerar de olika vetenskapstraditionerna inom arkitekturforskningens breda fält inbjöds för att arbeta fram en utvärderingsrapport. Ordförande för gruppen har varit professor Adrian Forty, Arkitekturhistoria, Bartlett, University College London. Övriga ledamöter var Halina Dunin-Woyseth, Arkitektskolan i Oslo; Thomas A Markus, Arkitekturteori och byggvetenskap, University of Strathclyde i Glasgow; Anne Whiston Sprirn, landskapsarkitektur Massachusetts Institute of Technology, Niels Albertsen, Arkitektskolan i Århus och Roderick Lawrence, Samhällsvetenskap och ekonomi, Universitetet i Genève.
Läs hela utvärderingen på Formas webb www.formas.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kristina Björnberg, ansvarig forskningssekreterare kristina.bjornberg@formas.se,
08-775 40 52
Emilie von Essen, presschef, eve@formas.se, 08-775 40 38, 0733-50 31 61
