Landsbygdsforskningen behöver starkare internationell anknytning
Svensk landsbygdsforskning är splittrad och har inte riktigt funnit sina former. För att den ska kunna hävda sig internationellt behövs större deltagande i internationella konferenser, forskningsprojekt och tidskriftspublicering. Det visar den forskningsstrategi för landsbygdsutveckling som Formas lämnade till regeringen den 30 november. Strategin syftar till att skapa en plattform för långsiktig kompetens- och kapacitetsuppbyggnad inom området.
– Strategin syftar till att svenska forskare ska bli mer aktiva inom detta viktiga internationella forskningsfält och delta mer i konferenser och forskningsprojekt, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas. Dessutom behöver landsbygdsforskningen etablera sig tydligare inom universitet, högskolor och forskningsinstitut. De som sysslar specifikt med landsbygden har ofta levt som isolerade öar inom sina ämnen. Landsbygdsforskningen måste kunna hantera både närheten till disciplinerna och skapa relationer över disciplingränserna.
Landsbygdsstrategin är ett försök att skapa en plattform för en långsiktig kapacitetsuppbyggnad av forskning om landsbygdens kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden. Under den senaste tioårsperioden har det gjorts flera försök att stärka svensk landsbygdsforskning genom state-of-the-art-konferenser och forskningsöversikter. Slutsatserna från dessa har varit att landsbygdsforskningen upplevs som en tunn och splittrad genre och att forskningsfältet inte riktigt funnit sina former. Målet med strategin är att svenska forskare ska ta en mer aktiv plats i detta internationellt sett viktiga forskningsfält med ett större deltagande i konferenser, forskningsprojekt och tidskriftspublicering.
Förslagen i strategin är indelade i fem delar:
1.Tematisk satsning som spänner över flera discipliner. Såväl projekt av grundforskningskaraktär som utvecklingsprojekt kan rymmas. Projekten bör ha internationell och gärna nordisk anknytning. Några av de teman som föreslås är Den fysiska miljön, Lokal utveckling och Den nya ruraliteten.
2.EU:s strukturfonder Forskare bör mer systematiskt än tidigare utnyttja EUs strukturfonder.
3.Infrastrukturella åtgärder för uppbyggnad av forskningsfältet
För att bygga upp och konsolidera landsbygdsutveckling som forskningsfält i Sverige, ta vara på den forskning som redan finns och stödja relationerna till det omgivande samhället behövs särskilda åtgärder som skapande av nationella nätverk, deltagande i state-of-the-art-konferenser, bättre kommunikation av forskningsresultat, årlig konferens med fokus på nordliga och europeiska aspekter.
4.Internationalisering
För att stärka det internationella utbytet behövs medel för finansiering av post doktorala tjänster, dels för att unga forskare från andra länder ska kunna forska i Sverige, dels för att de som doktorerat i Sverige ska kunna forska utomlands. Möjligheten att knyta utländska forskare till svenska forskningsmiljöer är också viktig för att stödja utbytet med ledande internationella forskarmiljöer. Sådana möjligheter finns redan inom ramen för Formas ordinarie utlysningar.
5.Projektstöd
Det är viktigt att både satsa på breda och tvärvetenskapliga program och på enstaka forskare som arbetar mer eller mindre ensamma. Projektstöd till landsbygdsforskning kan hantera frågor som uppstår under den strategiska satsningens gång och enstaka forskares initiativ. Detta hanteras inom ramen för Formas årliga stora utlysning.
Strategin finns att ladda ned på www.formas.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Bengt H Olsson, biträdande programchef, 08-775 40 23
Emilie von Essen, presschef, 08-775 40 38, 0733 50 31 61
