Kunskapsöverföring genom media och design har stor potential inom vården
Hur kan kollegor genom teknik och design lära av varandra på en arbetsplats? Och hur kan en film underlätta för patienter att komma ihåg vad sjukvårdspersonal säger vid ett läkarbesök? Detta handlar Erling Björgvinssons avhandling i interaktionsdesign om.
– Lärande är en pågående process där mening skapas genom deltagande över tid. För att åstadkomma informellt lärande på en arbetsplats krävs en socio-teknisk infrastruktur. Tekniken och designen i sig och dess placering i rummet påverkar resultatet. Även relationerna, som är komplexa, påverkar hur resultatet blir; kollegornas relationer, relationen mellan patient och sjukvårdspersonal samt den mellan designern och deltagarna, säger Erling Björgvinsson.
Tillsammans med kollegan Per-Anders Hillgren, som disputerade nyligen, har Erling Björgvinsson genomfört två forskningsprojekt på Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS).
Kontinuerligt lärande inom vården (KLIV) handlar om hur man kan synliggöra möjligheter och hitta öppningar för kompetensutveckling för personalen på intensivvårdsenheten, IVA. Personalen fick själva lära sig att filma varandra och använda filmerna. Genom handdatorer kunde de sedan titta på filmerna och lära sig olika praktiska moment. Resultatet av KLIV blev en kunskapsöverföring som annars är svår att sprida mellan kollegor.
Det andra projektet – Vardagslärande – handlar om hur man kan förbättra patientlärande. Projektet genomfördes tillsammans med handkirurgiska kliniken vid UMAS. Syftet med projektet var att försöka förbättra kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Genom att till exempel filma ett läkarbesök och samtalet mellan läkaren och patienten kunde patienten få med en cd-romskiva hem. Dessutom gjordes ett experiment där läkare ritade och förklarade röntgenbilder, en slags animation.
I avhandlingen ”Socio-Material Mediations – learning, knowing, and self-produced media within healthcare” fokuserar Erling Björgvinsson framför allt på tre olika faktorer som påverkar lärandeprocessen och resultaten av självproducerad mediaanvändning; för det första valet av teknisk infrastruktur och placeringen av denna, för det andra de sociala relationerna samt för det tredje designerns egen roll och påverkan.
Hur väl tekniken och designen används och lyckas uppnå önskat resultat är starkt beroende av i vilket sammanhang designexperimenten genomförs, hur det till exempel ser ut på arbetsplatsen när det gäller arbetsmiljö, organisation och kultur. Det är också viktigt att fundera över vem som kommer att använda mediematerialet, alltså vem man producerar det för.
– Intensivvården är en ganska speciell miljö. Det är ett krävande sammanhang att forska i och det krävs att man har en känsla för hur man kan hantera detta.
– När det gäller projektet på handkirurgen reste själva mediamaterialet ut ur arbetspraxisen, över kulturella gränser. Det betyder att man inte har samma kontroll över hur mediet kommer att användas. Patienterna använde inspelningarna för att kommunicera med anhöriga, vänner och även arbetskollegor i större utsträckning än vi hade förväntat. Dessutom kan materialet användas för andra syften än det var tänkt, t.ex. för att kommunicera med Försäkringskassan. Detta gör att sjukvårdspersonal inte kan veta helt vem de adresserar när inspelningen görs, förklarar Erling Björgvinsson.
Var designern positionerar sig själv eller vilken väg forskaren kommer in på arbetsplatsen har också betydelse. Erling Björgvinsson och Per-Anders Hillgren hade i början av projekten kontakt med sjuksköterskorna och det tog tid innan man exempelvis vann läkarnas förtroende eftersom dessa ansåg att forskarna hade tagit ett visst perspektiv.
– Givetvis ska man som forskare förhålla sig objektiv eller neutral men som människa tar du alltid utgångspunkt i ett perspektiv. Det är svårt att undvika. Alla designbeslut har en påverkan, det finns inte något som heter totalt oberoende och fullkomlig objektivitet, säger Erling Björgvinsson.
Även om det finns en rad svårigheter med att åstadkomma informellt lärande genom mediering ser Erling Björgvinsson ändå en potential och ett behov av detta inom vården.
– Nu när sjukvården är utspridd över flera olika instanser, olika platser och olika slags sjukvårdspersonal fungerar medier som hjälp för att skapa en helhet för både sjukvårdspersonal och patienter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erling Björgvinsson på e-post erling.bjorgvinsson@k3.mah.se, telefon 040-665 76 91 eller 0732-550926.
