Framgångsrika elevers strategier undersökta
Vad kännetecknar de elever som det går bra för i skolan? Den frågan var utgångspunkten för en etnologisk studie som presenteras i en ny rapport inom ramen för projektet Forum för skolan vid Uppsala universitet. Den beskriver elever med en positiv klassbaserad självkänsla och visar en påtaglig skillnad mellan flickors och pojkars strategier.
Studien baserar sig på fem veckors fältarbete i en klass med 22 elever i årskurs 8 på en friskola i en mellanstor svensk universitetsstad. Skolans elever hade exceptionellt höga prov- och betygsresultat. Med hjälp av observationer, samtal och djupintervjuer gjordes en analys av dessa resursstarka barns strategier för att nå framgång, såväl ur ett genusperspektiv som ur ett klassperspektiv.
– Studien synliggör bland annat den betydelse familjen och hemmen har som resurs för eleverna, säger etnologen Göran Nygren, som är ansvarig för studien.
Studien visar att eleverna genomgående har stort stöd och får mycket hjälp hemifrån. De har också en positiv klassbaserad självkänsla som baserar sig på jämförelser med omvärlden, framför allt i relation till kommunala skolor. Men det finns en mycket tydlig skillnad mellan flickors pojkars val av strategi. Flickor sköter sitt skolarbete ambitiöst och disciplinerat och följer strikt läroplanen i form av läroböckers och lektioners innehåll. Deras mål är förhållandevis kortsiktiga, främst till och med gymnasietiden, och tankarna om framtiden är mer luddiga. De upplever också mer stress och konkurrens, både i skolarbetet och i sina sociala relationer.
– De fokuserar mer på här och nu och de har en mer plikt- och regelinriktad hållning till skolan, säger Göran Nygren.
Pojkarna utgår däremot mer från ett bredare och mer långsiktigt perspektiv där deras uppfattning om ”det goda livet” och behovet av allmänbildning står i fokus. Visserligen tycker de att skolarbetet är viktigt, men det är även exempelvis umgänget med kompisarna. Killgänget fungerar som ett socialt nätverk och en tolkningscentral för skolarbetet. Man diskuterar genvägar och smarta strategier, genomskådar läroplaner och koder. Den verbala förmågan värderas högt, man eftersträvar ett rikt och varierat ordförråd för att kunna argumentera och resonera snabbt och avancerat. Pojkarna har tydligare föreställningar om sin framtid och eftersträvar en helhetssyn där skolan bara utgör en del. Det fanns en risk med för höga betyg. Det kan signalera att man är plugghäst och kanske saknar social kompetens, vilket anses negativt för det framtida arbetslivet, bland annat för chefsjobb.
– Man kan säga att de strävar efter bästa möjliga framgång med minsta möjliga arbetsinsats. De hushåller med de egna resurserna, förklarar Göran Nygren.
Han tror att studien kan bidra till ökad förståelse för kamratkulturers betydelse för skolarbetet, och till att uppmärksamma elevers dolda resurser.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Göran Nygren, 018-471 73 71, 070-626 90 69, e-post: Goran.Nygren@etnologi.uu.se
