Populärkulturen lär barn läsa och skriva
Pokémonkort, leksakskataloger och dataspel gör att barn har omfattande kunskaper i läsning och skrivning redan då de går i förskolan, men varken förskola eller skola förstår att värdesätta och utnyttja dessa kunskaper. Det visar Carina Fast i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 mars.
Svenska studier av hur barn lär sig läsa och skriva fokuserar oftast på skolpraktiken, vilket speglar uppfattningen att lärande sker i skolan. Carina Fast har studerat sju barn från andra hållet, via hemmet till förskola och skola. Barnen kommer från olika miljöer vad gäller kultur, modersmål och religion. Studien pågick i tre år, från barnens fjärde till sjunde levnadsår.
Avhandlingen visar tydligt att det sociala och kulturella sammanhang som barnen befinner sig i påverkar vilka läs- och skrivaktiviteter de möter hemma. Modersmålet ger tillträde till en social gemenskap, och för vissa barns språkutveckling spelar religionen en viktig roll i form av berättelser, sånger och böner. En överraskande upptäckt Carina Fast gjorde var att barn även i hög grad lär sig läsa och skriva med hjälp av populärkultur och medier, ofta långt före skolstarten.
– I affären söker många hemvant upp varor som de är intresserade av, och skiljer den ena produkten från den andra långt innan de har fått någon formell undervisning i läsning och skrivning. Många barn tar också del av reklam, och redan som fyraåringar känner de väl till vissa varumärken och logotyper, berättar hon.
Inspirerade av populärkulturen tecknar barnen hjältar, ritar logotyper och skriver önskelistor. I data- och videospel tar de egna initiativ, och får makt då de kan förändra karaktärerna. Allt detta är enligt Carina Fast förenat med ett stort engagemang och stor glädje.
– En ny upptäckt var också att barnen i så stor utsträckning delar sitt engagemang för populärkulturella texter med andra barn, oberoende av social, kulturell och ekonomisk bakgrund. De dras in i en gemenskap av berättande, läsande och skrivande.
Då barnen kommer till förskolan och skolan har de med sina unika erfarenheter av skriftspråket som en ”ryggsäck”, som Carina Fast kallar det. Men där får de bara användning för vissa erfarenheter, visar studien. En viss bakgrund eller kunskap ses rentav som negativ av lärarna, och i många sammanhang måste barnen lämna centrala och viktiga kunskaper utanför klassrumsdörren. Religion och andra modersmål än svenska är exempel på kunskaper som inte värdesätts i skolan.
– Lärarna tycks anpassa sig till de mönster som de själva är förtrogna med, och den officiella skolkulturen speglar ofta en vit medelklasskultur. En del av barnen är hemmastadda med hur det går till i skolan och med vilken typ av kunskap som premieras, medan andra måste anpassa sig för att nå framgång och därmed eventuellt förändra sitt förhållande till familjen, berättar Carina Fast.
Barnens erfarenheter från den populärkulturella världen har lågt kulturellt värde i pedagogiska sammanhang, visar studien.
– En förklaring är att många lärare traditionellt har förknippat läsandet och skrivandet med böcker. Trots att de reviderade kursplanerna i svenska har jämställt film, teater och skönlitteratur tycks det inte ha satt många spår hos de lärare som intervjuades, säger Fast.
Carina Fast betonar i sin avhandling vikten av att det finns en kontinuitet mellan hem och skola. Om barnen får bygga vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper blir de också mer benägna att investera, menar hon. Det här kan göras genom att man skapar ett ”tredje område”, där den populärkulturella världens texter och de typer av texter som traditionellt har förekommit i klassrummet förs samman i stället för att separeras.
– Att bejaka barnens erfarenheter och intressen behöver inte betyda att skolan låter sig köras över, eller att man överger det som tidigare stått i fokus för skolans intresse. Snarare skapar det möjligheter för barnen att dela med sig av sina kunskaper, påpekar hon.
– Om eleverna inte känner igen sig själva i skolans texter kan de utveckla en alienation inför läsandet och skrivandet. I förlängningen riskerar det att fördjupa de klyftor mellan kön och social klasstillhörighet som redan finns i samhället.
Bildtext till bifogad bild: En önskelista, skriven av en av flickorna som deltog i studien inför hennes sexårsdag.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carina Fast, 018-471 24 72, 08-641 41 08, 070-747 41 08, e-post: Carina.Fast@did.uu.se
