Två enkla frågor kan minska risk för kronisk smärta som vuxen
Om tandläkare vid Folktandvården ställer två enkla två frågor vid den årliga undersökningen kan de upptäcka de ungdomar som lider av temporomandibulär dysfunktion och smärta, så kallad TMD-smärta. Tillståndet, som kännetecknas av smärta i ansikte och käkar, kan i svåra fall utvecklas till ett långvarigt lidande. – Om vi upptäcker patienterna i tid kan risken att de utvecklar kronisk smärta som vuxna minska, säger tandläkare Ing-Marie Nilsson vid Centrum för Oral Rehabilitering i Linköping. Idag disputerar hon på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
Hennes avhandling ”Reliability, validity, incidence and impact of temporomandibular pain disorders in adolescents” visar att drygt fyra procent av alla barn mellan 12 och 19 år som undersöks årligen av Folktandvården i Östergötland lider av TMD-smärta. I undersökningen, som började år 2000, har cirka 1 200 ungdomar angett att de har besvär. Siffrorna bygger på de svar som ungdomarna gett på de två frågorna. ”Gör det ont i tinning, ansikte, käke, käkled en gång i veckan eller oftare?”, och ”Gör det ont när du gapar eller tuggar en gång i veckan eller oftare?”. Om ungdomarna besvarade en eller båda frågorna med ja, registrerades de som patienter med TMD-smärta.
Ing-Marie Nilsson är inte överraskad av studiens resultat eftersom tidigare studier visat på liknade resultat.
– Men vi är ensamma om att ha undersökt så många patienter, säger hon och menar att problemet är underskattat.
– Samtidigt vill jag inte överdriva det, men bland de drabbade är det definitivt ett problem och fler än de som får hjälp skulle kunna få det.
Hennes avhandling visar att det år 2000 bara var hälften av dem som ville ha hjälp för sina besvär som också erbjöds hjälp. En av de fyra studier som ingår i avhandlingen visar att flickor drabbas oftare än pojkar och att problemet ökar med stigande ålder. Även på andra sätt visar TMD upp samma bild som andra smärttillstånd, exempelvis huvudvärk. Det är ovanligt hos barn och visar sig oftast först vid puberteten.
– Det är en jobbig ålder särskilt för flickor.
Det finns flera skäl till varför det är viktigt att identifiera patienter med TMD-smärta. Ett är att det i många fall går att behandla på ett enkelt sätt och studier har visat att behandlingen gör att ungdomarna mår bättre. En studie visar att 60 procent av dem som behandlas med bettskena upplever att smärtan reduceras med minst 50 procent. Men alla behöver sannolikt inte behandlas med bettskena. Ing-Marie Nilsson tror att det i många fall skulle räcka med adekvat information eller beteendeinriktad behandling där patienten lär sig olika avslappningstekniker.
En annan, kanske viktigare, anledning att tidigt upptäcka patienterna är att ju tidigare det sker desto mindre blir risken att de ska utveckla kronisk smärta som vuxna. Visserligen visar hennes avhandling att TMD-smärtan kommer och går och att majoriteten blir bra utan några större hjälpinsatser, men för en mindre grupp blir besvären både återkommande och långvariga. Och det är denna mindre grupp som behöver hjälp för att de inte ska utveckla ett mer långvarigt handikapp.
– Det är viktigt att lära ut ett sätt att hantera smärtan tidigt i livet, säger Ing-Marie Nilsson som menar att hennes studier visar att de två enkla frågorna är ett effektivt och tillförlitligt sätt att fånga upp patienter med TMD-smärta.
– Jag tycker därför att dessa frågor ska ställas vid den årliga undersökningen, säger hon.
Ing-Marie Nilsson disputerar fredagen den 16 mars klockan 09.15-12.00 i Odontologiska fakultetens aula.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ing-Marie Nilsson via e-post, ing-marie.nilsson@lio.se.
